jag trodde att allt var dött, varenda liten lycklig bubblig känsla, varenda fjäril i magen, varenda liten längtan efter hans armar om mig igen. jag trodde allt var över och att han hade slutat göra ont. så varför vägrar den här klumpen i magen att lägga sig? varför vägrar den här vinande stormen inuti mig att lägga sig? varför fortsätter den bara slita upp allt som jag kämpat så hårt för att reparera?