Truth
You just gotta find the one worth suffering for.
Vänner
Jag tycker som inte riktigt om "vänner". Nu tycker ni säkert att detta låter alldeles galet men så är det. Så klart tycker jag om att umgås med vänner och så, det sitter inte i det.
Det sitter i att jag är less på falskheten. Less på "vänner", dom man själv räknar som vänner men det visar sig att man inte riktigt är vänner ändå. Man bara trodde det.
Dom "vänner" jag har är en blandning av människor. Vissa är lojala och ja, riktigt fina. De är dom få jag inte klarar mig utan.
Men dom flesta är såna som man planerar flera månader för en helg i sommarstugan men sen veckan innan bestämmer sig för att fara någon annanstans istället.
Eller så bestämmar man att ses en helg för att man typ aldrig ses och sen ombokar denna person i alla fall.
Detta resulterar i att man träffar typ 2 gånger på ett år.
Ett annat scenario är att man pyser hela vägen in till stan för att umgås och sen när man sitter där får man ett sms som säger att denne glömt att vi skulle ses och denna person befinner sig nån helt random-stans. Då får man sitta där själv.
Inte så jätte kul, nej.
Men jag blir aldrig arg.
Sårad kanske, ja. Men det visar jag aldrig. Säger bara något i stil med:
"Hehe, ja sånt som händer" fast jag kanske egentligen skulle vilja säga typ
"Tack så jävla mycket för den då ditt as!" men det gör jag inte.
Egentligen är jag inte arg heller, är inte förvånad längre. Det kännas bara jävligt tråkigt.
Jag kanske inte är någon rolig kompis bara? Nej nu försöker inte jag vinna sympati och grejer utan jag bara konstaterar det. Att det är så. Förmodligen. Jag har ju vänner. Men inte många.
För när jag tänker efter så har det nästan alltid varit på det här viset. Jag är aldrig den man helst skulle vilja umgås med. Har man ett val blir jag bortvald, så har det alltid varit.
Jag kanske ibland följer med någon men sällan ens det.
Sen förstår jag inte, vad hände med liksom, om vännen ska någon annanstans, varför är det ingen numera som säger:
"Jag ska dit... Men du kan ju följa med om du vill?"
Är det bara jag eller brukade det vara mer så tidigare?
Kanske bara är jag.
Det är sällan någon ringer och vill ha med mig. Det är alltid jag som tar kontakt och kollar om någon skulle vilja hitta på något. Sen planeras det in, sen blir det inställt.
Nej inte jätte kul.
Oftast blir det spontan grejer med folk som inte ens bor här.
Synd bara att dom man funkar bäst med inte bor här. I västerbotten.
Tråkigt.
Var bara tvungen att konstatera det här. Det är tråkigt.
Skulle vara skoj att ha vänner såna där som man är jätte tajt med, sån på film ni vet? :)
Haha och eftersom det är såhär så förstår jag för den delen inte heller vilka fan det är som läser min blogg??! haha, jag känner inte ens så många människor IRL.. xD
Men, men det är ju som det är. :)
Därför tycker jag inte riktigt om "vänner". Jag trivs bättre ensam. Inte så att jag hellre är ensam än med en vän. Men jag är hellre ensam hela tiden än att ha vänner som inte värderar relationen tillräckligt mycket för att ses mer än 1-2 gånger per år.
Once upon a time I made something yummy
Mmmmmm!!!
Detta är då: Fattiga riddare med vaniljglass med äkta vanilj och kramelliserade äpplen och päron.
SKAAAAADAT GOTT!!!
Tyckte jag i alla fall. :)
Tog i lite väl mycket med konjaken i karamelliseringen dock... Blev lite, lite, litegrann mycket konjaksmak kanske :]
Begär recept, finns intresse så gör jag genast ett inlägg med receptet! :)
Tell them what I hoped would be impossible
Today så har jag brummat runt lite överallt, främst vindeln dock, skulle hämta ut lite färger och böcker där. :)
Senare i veckan ska jag brumma in till stan för att hänga med några vänner och en annan dag i veckan ska jag hjälpa mig lillebror med lite ärenden i stan också. :)
Är man inte världens bästa stora syster så säg? xD haha
Förutom det så färgade jag håret igår, yay... Blev inte så bra som jag hoppats på.. men jag är ju inte färdig än så ja.. Jag får väl lugna mig lite tills det att jag är färdig! :D
Såhär blev det i alla fall:
Yep, tog bilderna medan jag väntade på bussen..
Så ja, sådär ser jag ut nu i alla fall. Längtar tills jag är färdig! :D
Förnedrande minnen
Jag förstod inte min väns oro alls.
Min vän var någon jag knappt kände.. En vän, men ingen jag umgicks med.
Klart hon sett fel! Ett missförstånd.
- Ja jag är säker. Han skulle aldrig göra så! Aldrig. Vi må tjaffsa, men jag känner honom.
Stolt kände jag mig. Min tillit kändes nästan oförstörbar.
- Jag tycker ändå att du ska prata med honom. För jag är ganska säker...
Jag frågade inte ens.
Det är så hemskt när man kommer ihåg saker, saker som man nu ser kristallklart. Men tidigare bara ignorerade. Något som inte betydde något för sex månader sen men som nu betyder allt.
Du tänker tillbaka på något, du ser alla de tydliga signalerna, men du lyssnade liksom inte.
När det sen kommer och biter dig i häcken så känner du dig så extremt dum.
Så korkad.
Precis sådär som det är när man ser på en film.
När någon ignorerar bra råd och man ba:
" MEN, NEJ NEJ NEJ, LYSSNA!! Faaan idiot!"
Men blir så förbannad på karaktären i filmen som inte lyssnade och bannar denna som är så dum.
När du inser att du gjort samma sak själv så känner man sig ganska korkad. Igen.
Do you miss the way the world was spinning for us?
And now you're trying deperately, but I'm tongue tied and terrified of what I'll say
SORRY! Lathet... Ingen ursäkt egentligen... :P
I alla fall så ska jag fortstätta med hårfärgningen imorgon.. Sen fr vi se hur "fläckig" jag kommer att vara XD näst sista gången hoppas jag. :) Ska vara den här gången och sen en gång till och sen ska jag vara FÄRDIG! :D
Hoppas på det i alla fall... :P Känns skönt att jag förutom kvällens joggingturer och så, så ska jag och morsa börja träna tillsammans 1-2 gånger i veckan också. Känns riktigt skönt! Både jag och mammsen behöver komma ut ur huset lite :P
Blir ju mycket hemma med allt plugg och så.. Men, men blir att träffa Stoffer på lördag i alla fall. Bara en snabbis dock, han ska fara till Sundsvall tydligen :P
Men ja, det blir att sladda lite brum brum och snacka.. Förmodligen vandra ner till Hällnäs skolan också där vi alltid hänger. Härligt är det i alla fall! Har alltid sjukt skoj med stoffer min. Pajaser som vi är så blir det extremt få skrattlösa stunder!
Bjuder på denna... Fjortis släng-kyssen, super rött läppstift och bimborinngar... NICE! ;)
Haha bild från 1:an på UIG.. Första klassfotot tror jag det var? XD
Denna är dock nytagen! Men sämsta webbcamen.. Men ändå! :)
Där ser man lite färgskillnad, håret vis axeln är fortfarande mörkt. Det ska också blekas och
sen slutligen så ska jag färga håret till min vanilga hårfärg bara lite varmare i tonen.. Förmodligen blir det inte alls som min vanliga hårfärg.. Men det är planen i alla fall! ;)
Jag ska alltså INTE fortsätta vara så ljus som jag är mitt uppe på huvudet :P
Some people say it's never too late, I tend not too agree
Jag menar.. Mina hjärna är i alla fall det, mina impulser. Jag kan drömma saker, om någon, och verkligen trivas.
Sekunden jag vaknar så blir jag besviken över att det bara var en dröm.. Jag längtar så mycket i just det ögonblicket.
Sen kommer jag ihåg. När jag verkligen tänker så kommer jag ihåg allt. Jag vet varför det är som det är nu. Det är ingen slump. Det är av en anledning.
Det tär så hårt på mig...
Jag önskar att det inte var såhär, jag är inte bra på sånt här. Att tycka illa om någon. Jag tycker om alla.
Eller ja, man kanske inte vill umgås med folk förjämnan... Men den här kvävande, hat-aktiga känslan..
Den gör ont i mig. Jag vill inte känna så.
Men jag vill inte sluta känna så heller. För det finns en anledning till att jag har de känslorna.
Det får jag aldrig glömma.
Men jag önskar så innerligt att detta aldrig hänt, att du aldrig hänt. Eller kanske snarare, att du valt annorlunda.
Nej... det stämde inte heller. Helst, helst av allt...
Så önskar jag att du var någon annan. Inte någon särskild, men att du inte var du. Den du är.
Vissa saker tycker jag om. Vissa saker fick mig att stanna. Vissa saker fick mig sprudlande glad.
Men andra saker, de saker som fick mig att gå sönder, dom delarna. Dom önskade jag inte fanns.
Alltså önskar jag att du var någon annan. För jag önskar att du var annorlunda. Att du inte tänkte som du gjorde, att du har det beteende du har.
Jag önskar att du inte var så. För då hade det inte varit såhär. Då hade jag inte känt såhär. Så hade det inte funnits svek. Det hade inte funnits något att anklaga dig för.
Jag gjorde som jag alltid gör.
Jag satte problemen hos mig själv, jag förändrade varenda liten grej jag kunde förända. Jag var kapabel till att förändra.
För det är lättare att ändra på mig än att ändra på dig.
För jag känner dig. Du vill inte bli förändrad.
Men det skulle inte jag heller vilja. Men jag var för trasig då, förstår du.
Jag hittade inget annat så jag trodde på allt du sa. Att det var mitt fel.
Men det var inte så. Vi passade inte.
För... Jag kanske inte är världens lättaste.. Men jag är inte SÅ svår.
Du gjorde mig svår. Eller.. Att vi inte passade gjorde mig svår.
Du förstår, jag var tvungen att fråga runt lite.. Kolla.. Du vet.. Jag ville veta om det var något fel på mig.
I fall jag verkligen var så svår, ifall jag verkligen var så jobbig.
Ja.. Jag fick höra att jag inte var så jätte lätt.
Men jag fick även höra att jag var väldigt lätt. Inte jobbig alls. Bara man kände mig.
Visste vad jag behövde.
Fick en jätte fin kommentar om det där av Patrik på mitt 2010 - frågor, för, även om det inte funkade mellan oss, så var det pga mig.
Känslovis.
Men han förstod mig alltid. Vi bråkade aldrig. Jag var osäker ibland... Men det ordnade han fort. Han passade mig egentligen.
Saken är den att vi passade aldrig. Därför blev det såhär.
Jag vill deep down verkligen inte känna såhär. Det skadar mig!
"Forgiveness will set you free"
Det ligger nog något i det. Eller.. Det gör det.
Problemet är bara att jag inte kan det. För släpper jag dessa känslor så vet jag.
Jag vet. Jag känner mig själv.
Jag skulle förlåta dig. Aldrig glömma. Men förlåta dig.
Sen skulle allt vara som om det aldrig hade hänt. Sen skulle jag må dåligt igen.
På grund av dig.
Det vet jag. För.. Jag vet mina känslor.
Det är som en vana. Du ska finnas där. Så är det bara.
Men inte nu längre. Det var svårare än jag trodde att få bort det, för resten har gått så bra..
Det är egentligen inget problem längre.. Faktiskt..
Mitt problem är det här suget jag har, som jag ALLTID får.
Jag vill sluta bråka.
Vanligtvis bönar jag och ber på mina bara knän att du ska förlåta mig, för jag vill inte bråka. Jag vill bara sluta. Jag orkar inte, jag vill inte. Jag klarar inte bråk.
Jag vill bara göra allt bra igen.
Men det KAN jag inte nu. Jag måste förbjuda mig själv från att följa min instikt.
För att jag måste skydda mig själv.
Sen vet jag inte egentligen om jag ens skulle KUNNA förlåta dig..
För nu bara när jag tänker på dig så får jag en klump i magen. Jag blir arg, så vanvettigt arg.
Jag vill inte bråka, men..
Det finns heller inget du kan göra. Det är för sent.
Så jag måste känna såhär, jag kan inte känna något annat.
Men ska jag ha den här känslan för resten av mitt liv?
JAG?
Jag önskar att du var någon annan. Att du aldrig gjorde det där. Eller de där sakerna. Plural.
Då hade jag sluppit de här giftiga känslorna jag får såfort ditt namn nämns..
Jag önskar att jag inte var tvungen att känna såhär.
Jag önskar att du aldrig gett mig en anledning till det.
Men man lär sig alltid något. Om sig själv i alla fall.
Egentligen borde jag inte bara "dampa".
Jag vill också säga tack.
Tack för de fina minnen jag fått. Det fina kommer jag aldrig att glömma.
Det är lite konstigt det där.
Stunderna jag aldrig kommer att glömma är de som du förmodligen aldrig kommer att komma ihåg.
Det är som en av de där tragiska filmerna. Man vill klamra sig fast vid de bra scenerna.
För slutet på filmen var ett av de där som man egentligen aldrig ville se.
Sandra Frank
För er som läser mig blogg men inte riktigt vet vem jag är, tänkte jag nu berätta. Eftersom jag vet att ni är en del. :)
16 Augusti 1992 föddes en liten flicka vid namn Sandra. En liten dam med bestämda åsikter.
"Krama mig! Annars skriker jag...." Yep, där har vi mig! Som bebis i alla fall.
En helt vanlig tjej gick på Hällnäs skola tills hon började sexan och bytte då till en annan skola i samma komun.
En anledning till skolbytet var vissa attacker jag fick/får som inte var helt accepterat...
Jag vet fortfarande inte vad dessa attacker är för något. Jag får höra panikångest, men sen när dom själva ser mina attacker tycker de att det liknar epilepsi mer än panikångest. Dock har jag inte epilepsi... Skit konstigt!
Detta har jag haft sen jag var 10 år gammal, 8 år nu alltså. På grund att detta fick jag en massa självförtroende problem som jag löste med pojkar. Jepp, massa, massa pojkar. och.. Detta är väl inget jag egetligen borde marknadsföra...
Men det funkade faktiskt... En stund i alla fall. Även lilla Sandra växte ju upp tillslut. Jag hade mina "glory days" när jag var ungefär 14? Väldigt vild unge, eller ja, nyfiken kanske snarare? Jag ville utforska allt och jag ville ta reda på vad det var folk tyckte var så roligt med fester, vad som var så roligt med dataspelskvällar, vad som var så roligt med att bila till Sundsvall, bila till Stockholm, dricka vin med vännerna etc.
Jag skulle ta reda på allt och jag hade ett as bra liv. Jag trivdes riktigt bra faktiskt. Jag hade även 2 stabila "strul" som varade i ungefär 1 ½ år, Johan & Erik. Vi var nästan aldrig på samma fest alla tre så det funkade faktiskt bra i min nyfikna värld.
Förutom den här nyfikna, lite halv galna sidan så är jag även är riktig filosoferare! Jag tänker och funderar och analyserar och ska peta i ALLT. Jag KAN inte bråka utan att ha analyserat situationen. Jag vet aldrig vad jag ska säga för.. Jag måste ju hem och tänka så jag kommer fram till vad som är bäst?
JAG AVSKYR BRÅK! Jag tål det inte.
Tyvärr så påverkar det mycket också. Jag är en tjej som lätt skyller alla problem på mig själv. Varför?
Jo, det är lättare att förändra ett "problem" hos sig själv än det är att förändra andra.
Denna taktik brukar dock i slutändan fallera totalt eftersom hela problemet kanske inte satt i mig, och då går det inte att få det att bli bättre genom att förändra mig själv heller.
Sammanfattning
SANDRA - KONSTIGA EGENHETER:
1. Jag sjunger när jag spelar spel.
Eller egentligen, är jag nervös, orolig, glad eller spänd så sjunger jag. :P
2. Jag är beroende av musik. Jag speglar mig i texterna. Är jag arg för att någon ljugit spelas t.ex Lie to me - 12 stones, är jag väldigt glad så spelas Just the way you are - Bruno Mars. Allt beroende på humör, men man vet vilken sinnesstämning jag befinner mig i om man lyssnar på texten till låtarna jag spelar.
3. Äter jag t.ex en köttbit och pommes så måste jag skära köttbiten i lika många delar som det finns pommes frites. Går det inte så äter jag bara pommes tills det går jämt upp med köttbitar och pommes.
JAG ÄR:
Hopplös romantiker
Drömmare av rang
Självutnämnd filosof
Lat, men energisk
Amatörkock
Amatör författare
..född med ett allt för kraftigt samvete
VIKTIGT FÖR MIG:
Respekt! Viktigaste.
Tillit. Ett så uttjatat ord. Lär bli ett filosof-inlägg om detta senare... Finns mycket att rucka i!
Kärlek, kärlek till familj,vänner,pojkvänner,husdjur... Den där glädjen bara kärlek kan frambringa!
SANDRA HATAR:
Levermat
Lögnare (UÄK! Blir dödligt förbannad om jag kommer på någon ljuga mig rakt upp i ansiktet. Oförlåtligt!)
SNUS
Förhastade slutsatser (anklagelser utan grund)
Lingon
Mitt 2010 - Frågor
Ni vet det där "Mitt 2010" inlägg. :) även en hel del andra random frågor :P haha
Vem är Jason Behr?
Jag postar en bild. Anledningen till min "förälskelse" i honom är pga hans insats i serien Roswell... Hans personlighet där, eller hans karaktärs personlighet. He's sooo cute I could die! :]
Men sen har jag ju också en extrem "typ" som jag gillar.. Typ alla (dom senaste) som jag involverat mig i har fyllt någon eller några av dessa kriterier:
Slitna kläder
Mörkt hår
Tatueringar
Piercings
Skägg el. stubb
Väldefinerade armar
Jason Behr fyller denna kriterie extremt bra.. Sötnosen i klädd " min typ av kille" = raawr!
Min "typ" - bild
Roswell sötnosen - bild
Vad menar du med klädd "casual"?
Jag klär mig i vad jag vill. Mjukisar när jag är hemma och slöar, jeans eller leggings/strumpisar när jag far hemifrån. :P
Men jag älskar även att klä upp mig, "glammigt" som vissa skulle kalla det. ;)
Är du kär igen?
Nej det är jag inte. Därmed inte sagt att jag inte träffat nya människor.. Av motsatt kön.. :P
Jag har som släppt det där lite nu.. Känner att det är nog bäst att vara för mig själv.
Mina svårigheter att lita på folk har varit ett problem. Det var något jag hade rätt svårt för tidigare.
Men nu är det cirka en miljon gånger värre.
Tror jag på vad människan säger till mig så ändrar jag det tillslut och minns alla andra gånger jag litat på någon och fått det slängt i ansiktet så då börjar jag tvivla i alla fall.
Är det å andra sidan så att jag inte alls litar på vad personen säger så ifrågasätter jag om jag verkligen har skäl till att misstro den här personen, eller om det är mitt försök till att inte vara så naiv som gör att jag helt enkelt misstror allt och alla.
Så just nu skulle ett förhållade med mig nog vara väldigt jobbigt
Vad hände med killen från Sthlm?
Ja det är lite komplicerat det där.. Jag ska inte utelämna honom på något vis nu, men det klickade inte riktigt.
Eller ja.. På vissa sätt gjorde det ju såklart det, obviously.
Men vissa saker hos mig själv så väl som yttre influenser gjorde att jag inte kunde fortsätta något där.
Jätte fin kille dock!
Var så himla mycket på en och samma gång där att jag höll på att bli galen.. Nu i efterhand känner jag mig dock som en riktig skit mot den snälla människan!
VISA EN BILD PÅ DITT HÅR!
Hehe.. Inte direkt en fråga.. Men ja.. Mitt hår ser inte vidare smickrande ut just nu tyvärr... :P
Sådär! :)
The return
Nu är jag hemkommen från bodaborg. Eller egentligen kom jag tillbaka igår kväll men jag dog som ganska fort så jag orkade inte blogga förren nu :P
Det gick i alla fall riktigt bra! FAN VAD KUL JAG HADE! dock hade jag bara lyckats sova tre timmar den natten så jag var rätt seg... :P
Men ja vi klarade alla rum utom ett, det sista heller Highway.. FAN VAR IRRI ALLTSÅ!!! :O
Jag skadade mig dessutom... Råkade klämma fingret som ett jädra as... Så ja nu har jag typ stukat fingret, går inte riktigt att böja, gör skit ont :P dessutom är nageln lös och ja såklart var det ju en rejäl blänagel... AJ!
Jag var me och körde på den där Highway 20 gånger ungefär och de sista 5 gångerna fick Jonsson, Rehn och Micke köra själva.. Jag hade för ont.. :P Men det var ju som tur var sista banan så jag var ju ändå med hela tiden utom sista halvtimmen! Men det sög att vi inte klarade banan... :( JAG VILLE HA EN T-SHIRT!
Skit sak....
Ungefär sådär ser min nagel ut nu! Dock inte mitt finger.. Men jag orkade inte ta en bild... Sorry :]
Det var i alla fall SKIT KUL på Bodaborg. Dit SKA jag fara fler gånger! No questin about it. Jag SKA dit! Igår var jag less som ett as när vi hade varit där i 6-7 timmar... Men ja... Nu är jag pepp igen! :D
Trots alla sår och träningsvärk :] haha
Vill redan tillbaka!
Memories laying on the floor collecting dust, slowly wittering away
Jag nickade lite snabbt och hoppades på att han inte skulle märka.
Att han inte skulle upptäcka att jag inte var på samma ställe.
Att mina känslor nog var långt ifrån det ställe hans var.
- Jag vet att du tycker om mig också!
Jag tvingade fram ett skratt och försökte skoja bort det hela,
det gick inte så bra. Han hade kunnat läsa mig så bra tidigare,
men just nu förstod han inte alls.
- Du kan förneka det hur mycket du vill men jag vet nog.
Du behöver inte vara så rädd för att visa dina känslor, inte för mig.
Han trodde att jag var blyg.
Att jag inte vågade visa vad jag kände än. Det var nog sant...
Bara inte på det sätt han hoppades på.
God I feel like a douche...
It was really hard talking to you about this again...
I'm sorry.
Vi hör bara inte ihop...
Jag hoppas att du förstår att jag var tvungen att se vad som kunde hända.
Jag visste inte att det skulle bli såhär.
When I see your face there's not a thing that I would change
BODABORG!
Jag ska till Bodaborg med kära lilla Rehn och lilla Jonsson och Jonsson bror med körkort (YAY!) och vet ni vad?
.....
JAG HAR ALDRIG VARIT DÄR FÖRUT!
Ja det är sant! Hemskt va? Så jag är i alla fall jätte taggad och retar väl förmodligen gallfeber på stackars jonsson som får stå ut med mitt tjat :P haha oooops...
Men jag kan inte riktigt hålla tyst.. Jag vill ju så gärna fara! Synd bara att jag har gått och blivit super-förkyld :(
Inte för att det är något som hindrar mig från att fara, no way (!!)... Men det blir ju lite jobbigare om man börjar andas lite häftigare.. Då är inte hostan långt bort tyvärr..
Men jag fixare!! :D
Vi ska fara imorgon var tanken... Jag har dock ingen större koll på när vi ska fara.. Bara att det blir på morgonen. Just därför kommer jag att vara tvungen att röra på mig som ett as idag för annars kommer jag inte att kunna sova inatt. Jag måste verkligen vända å dygnet.
Inte en enda morgon sen nyår har jag vaknat före tolv.... ILLA!
Meeeen, det går nog! :) HAPPY DANCE!!
Förlåt förresten för mina super dåliga uppdates och totala blogg torka!
Min "hemliga" blogg har liksom fått all uppmärksamhet.. Blev lite uppspelt när folk började hitta till den...
Ska försöka bättre mig!
Weak as I am, I'm no ones fool
said when I thought they went unheard
All of those harsh thoughts so unkind
`Cause I wanted you
now I sit here I`m all alone
So here sits a bloody mess, tears fly home
A circle of angels, deep in war
`Cause I wanted you
Weak as I am, no tears for you
Weak as I am, no tears for you
Deep as I am, I`m no ones fool
Weak as I am
So what am I now I'm loves last home
I`m all of the soft words I once owned
If I opened my heart, there`d be no space for air
`Cause I wanted you
In this tainted soul
In this weak young heart
Am I too much for you
See, he tastes like you, only sweeter
Thanks for the good memories,
they ease the pain.
Varför är det så att minnen är så olika?
Jag har samlat på mig alla dessa underbara tillfällen
som jag slår vad om att jag är den enda som kommer ihåg.
Personerna i dom här fina minnena kommer förmodligen
inte ihåg vad i hela friden jag snackar om, ifall jag skulle berätta.
Det är skumt. För dom här tillfällena som är så viktiga för mig
är ju det. Viktiga för mig. Ingen annan.
Hur kan ett tillfälle som betydde så mycket för mig,
glömmas bort av personen som gjorde tillfället speciellt?
Även du, min brutus.
"det är väl inte bra att vara för godtrogen och naiv, men att man kan tro de bästa om människor i svåra lägen är något bra, en styrka "
Det var ord jag behövde.
Tack vännen! :)
He could swear he never meant it, act like you're overreacting, but he's the tool who shouldn't been acting
Alltså jag är inte så arg egentligen. Jag känner mig rätt lätt inombords ändå. Längesen jag gjorde det. Många år sedan.
Men trots att jag verkligen dampar inför mina vänner ibland, särskilt en viss vän.. Men jag mår faktiskt rätt bra. :)
Sure, jag är förbannad as hell just när man diskuterar den där grejen.
MEN JAG KLARAR MIG!
Fattar ni ens hur skönt det känns för mig att kunna säga så? Efter allt med sjukdomen och ja.. allt annat.. SÅ kan jag ändå faktiskt säga att jag är arg men jag är inte förstörd.
Jag var det en gång, men jag blev hel igen. Jag klarar mig. Fan så skönt!
Man får sms lite nu och då liksom
"Hur är det med dig?
"Heej gumman, hur mår du?"
visst är det fint att folk bryr sig och tänker på en. Jag uppskattar det verkligen.
Men det bästa är att jag faktiskt nu ärligt kan säga att jag mår bra.
Jag tänker inte så mycket på alla döda eller det faktum att jag aldrig kommer att bli helt frisk, eller att jag förmodligen alltid kommer att ha lite, lite svårt med relationer. vänner, familj, pojkvänner alike.
Men jag mår bra för jag klarar allt! Åtminstone känns det så idag. :)
Ready to take on the world!
Blogg
Jag har faktiskt gjort en blogg till.
Ja, det är sant. Jag har haft den ett tag nu. Ingen vet om den.
Ingen jag vet om i alla fall.
Det är en hemlig blogg. Eller, inte hemlig precis...
Men jag är hemlig.
Det är en blogg jag har, men ingen vet vem jag är.
Jag har ingen bild, inget namn, ingenting.
Det är ganska skönt att vara hemlig, för man har inga begränsningar då. Man kan skriva vad man vill.
Ingen vet vem du är.
Ingen dömer dig.
Som en dagbok. Fast andra kan ge sina åsikter utan att det påverkar mig personligen.
Det är riktigt skönt!
Mitt 2010 !!
1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut? OJAAAA!!!
2. Höll du några av dina nyårslöften? Not really... no... Don't remember.. xD
3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? Japp! :D myyyys!
4. Dog någon som stod dig nära? Faktiskt så dog ingen i år. För en gångsskull...
5. Vilka länder besökte du? Utomlands för första gången EVEEER!!! :D Turkiet.
6. Är det något du saknar år 2010 som du vill ha år 2011? Ja. Jag tror att jag ska försöka hålla kvar vännerna lite bättre. Jag har lätt för att glida undan numera. Fick för mig tidigare att alla jag träffar kommer att dö. Det tror jag dock inte nu.. xD men jag har lätt för att bara tänka att det är lättare att vara ensam trots att jag verkligen inte trivs då.. :)
7. Vilket datum från år 2010 kommer du alltid att minnas? Hmm... Den var svår.. För att vara riktigt tragisk så måste jag nog säga 16 augusti. Min födelsedag. Eller natten till miin födelsedag. Då hände något jag aldrig kommer att glömma, tyvärr.
8. Vad var din största framgång 2010? - Fått ordning på mitt liv! :)
9. Största misstaget? - Hur hemskt det än låter så tror jag nog att det måste vara att jag är så naiv. Har väl ingen specifik händelse in mind.. Men att jag är så naiv, jag vill alltid tro det bästa om folk. Jag vill aldrig någonsin tro att någon ljuger för mig. Säger någon till mig "lita på mig. Jag skulle inte göra så, jag lovar."
Då litar jag på det. Jag tror att det måste varit mitt största misstag, för hade jag inte varit så naiv hade jag kunnat må bättre tror jag. =)
10. Har du varit sjuk eller skadat dig? - Jepps... Magsjukdooooom =)
11. Bästa köpet? - Oj den var svår!... Haha jag kommer faktiskt inte på något xD
12. Vad spenderade du mest pengar på? - Haha jadu.. Busskort? ^^
13. Gjorde någonting dig riktigt glad? - OJA! Nu blev det ingenting av det. och just nu är det definitivt inget som skulle göra mig glad.
Men vad som gjorde mig sådär riktigt löjligt glad var när Victor (mitt ex) var nere på Öland och vi pratade varje dag, han ringde faktiskt. Under ett av dessa samtal ville han att vi skulle flytta ihop, i alla fall prova. Då kände jag mig verkligen speciell och älskad. Det var ett av mina gladare tillfällen! :)
14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2010? - Reasons to love you - Meiko, Broken road- 12 stones & Lie to me - 12 stones
15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? - En blandning. Mitt liv har varit som en berg och dalbana i år. Det är svårt att försöka reparera gamla skador. :)
16. Vad önskar du att du gjort mer? - TRÄNAT! .. och umgåtts med vänner!
17. Vad önskar du att du gjort mindre? - degat xD haha fast det är jävligt nice.
18. Hur tillbringade du julen? - Med släkten min.
19. Blev du kär i år? - Nej. Jag var kär i år dock. Men det blev jag före 2010. =)
20. Favoritprogram på TV? - THE VAMPIRE DIARIES!!! <3
21. Bästa boken du läste i år? - eerrr..... Vargbröder kanske? :P
22. Största musikaliska upptäckten? - Maddi Jane tror jag ändå.
24. Något du önskade dig och fick när du fyllde år? - JAAA!!! Utomlandsresaaaa! *Drooool*
25. Något du önskade dig men inte fick? - nopes
26. Vad gjorde du på din födelsedag 2010? - Tja.. Förutom presenterna var det inte en sådär toppen dag direkt.. :P så ja... spelade sällskapsspel med familjen typ? xD
27. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? - Massor!
28. Hur skulle du beskriva din stil år 2009? - Casual
29. Vad fick dig att må bra? - Helt ärligt?... Väldigt få saker.
30. Vilken kändis var du mest sugen på?- Hmm... unga Jason Behr tror jag faktiskt. :) fråga mig inte varför! xD
31 .Vem saknade du? - SAMIRA! Sen saknade jag faktiskt väldigt mycket vänskapen jag brukade ha med Patrik Rehn. Som tur är håller den relationen på att lappa ihop sig nu! :D
32. Den bästa nya personen du träffade? - Hm... Jonsson tror jag... Han är väl ingen "ny" person direkt.. Men vi var vänner när jag gíck i typ sjuan, sen tappade vi kontakten helt, träffades då och då via victor och nu via rehn typ så har vi kunnat återfå kontakten och jag skulle nog vilja påstå att vi är rätt bra vänner nu faktiskt! :) Han har blivit viktig. :)
IT'S SO FLUFFY I'M GONNA DIE!!!
HAHAHAHAHAHAAHAHA!!!!!!!
Despicable me ;)
I'm torn appart and you've had your fun, do you suppose I've earned it?
You bring out the Devil in me.
Thinking it over
Those were days dark as ebony nights
The end of October felt like a lifetime
I had a suspicion
But didn't want to believe you a liar
You had a mission to prove me right
You took my trust
Ground it to dust
Found out I knew better
JAG HAR FÄRGAT HÅRET!
Jag är blond nu. Tanken var att jag skulle färga tillbaka till min vanliga hårfärg, lite varmare i tonen bara....
Det gick inte riktigt som det var tänkt...
Jag är just nu JÄTTE JÄTTE JÄTTE JÄTTE JÄTTE JÄTTE blond mitt uppe på huvudet när jag hade utväxten och resten (som inte var långt i från min vanliga hårfärg btw ) Blev någon blandning mellan rosa,rött och guldigt.... Sen missade min kära syster några ställen med färgen också så jag är fläckvis/randig med min vanliga hårfärg också.
JIPPIE XD hahaha
Nope, jag ser förjävlig ut.
Blandningen mellan blond och min förra hårfärg ser dock riktigt fräckt ut ändå!
Bild kommer när jag fixat till det XD haha vill ju inte skämma ut sig innan man har åtgärdat problemet liksom ;)
Ska dock låta mitt kära hår vila en vecka nu med inpackningar och allt möjligt så att det är redo för omgång 2 till helgen igen! :)
Dock så blev jag faktiskt inte så ledsen. Såg i alla fall till min lättnad att om jag bara har lite mörkare ton på det blonda så passar jag i det med. :)
Sär bild.. I knows XD (håller killarna glada i alla fall? ;) )
Nej men den där blonda färgen var det MENINGEN att jag skulle få i alla fall!
If this is what makes you happy, Then why the hell are you so sad?
Forgive, sounds good
Forget, I'm not sure I could
They say time heals everything
But I'm still waiting
I'm through with doubt
There's nothing left for me to figure out
I've paid a price
And I'll keep paying
I'm not ready to make nice
I'm not ready to back down
I'm still mad as hell and I don't have time
To go round and round and round
It's too late to make it right
I probably wouldn't if I could
Cause I'm mad as hell, can't bring myself
To do what it is you think I should
I know you said
Can't you just get over it
It turned my whole world around
And I kinda like it
I made my bed and I sleep like a baby
With no regrets and I don't mind sayin'
It's a sad, sad story when a mother will teach her
Daughter that she ought to hate a perfect stranger
And how in the world can the words that I said
Send somebody so over the edge
That they'd write me a letter sayin' that I better
Shut up and sing or my life will be over
I'm not ready to make nice
I'm not ready to back down
I'm still mad as hell and I don't have time
To go round and round and round
It's too late to make it right
I probably wouldn't if I could
?Cause I'm mad as hell, can't bring myself
To do what it is you think I should
I'm not ready to make nice
I'm not ready to back down
I'm still mad as hell and I don't have time
To go round and round and round
It's too late to make it right
I probably wouldn't if I could
?Cause I'm mad as hell, can't bring myself
To do what it is you think I should
What it is you think I should
Forgive, sounds good
Forget, I'm not sure I could
They say time heals everything
But I'm still waiting
Paperweight
Vi har sett många såna där filmer på senaste tiden men jag tycker ändå att "Haow to train you dragon" var bäst, så jävla gullig film alltså! :)
Förutom det så har jag nu börjat skriva på min bok, har dock bara skrivit typ 10 sidor än... Men det är på två dagar så jag tycker ändå att jag jobbar på bra. :)
Det är himla frustrerande bara när man ska skriva och man vet att ens favorit del inte ska skrivas förren i typ mittan av boken, men typ skriver med eld i fingrarna för att "hinna dit" typ. :)
Förövrigt så är jag faktiskt himla nöjd med mig själv måste jag säga, det blir faktiskt bra detta! Jag lät Nicke-picke älsklingsvännen min läsa igenom det, han hade lite kritik eftersom han läser så mycket. Jag litar på hans omdöme. :)
Jag höll med om det mesta han sa och ändrade lite smått, känner mig inte riktigt nöjd med hur jag la upp första 2 sidorna dock. Det märks att jag inte riktigt "kommit in i det" jag fick inget riktigt flow och det känns krystat. Jag ska jobba mer med det sen.
Men själva historien fick jag beröm för och är faktiskt riktigt stolt över mig själv och min fantasi! :D
"Bra jobbat Sandra! " * klapp klapp på huvudet*
Nej okej, det är jätte mycket kvar... men jag är glad ändå. :) Känns skönt att kunna få ut alla dessa fantasierna jag har på papper. Jag gör något av det. Det känns så himla skönt! :)
Vem vet, en dag kanske ni kan se mitt namn på biblioteket? ;)
Herregud vad jag hela tiden get ahead of myself, ni får ursäkta mig! Jag ska skärpa mig lite... Kanske! ;)
Nej fy fan. Men nu räcker det!
Men jag ska släppa detta nu och göra vad jag gjorde från början, fokusera på mig. Jag hade lämnat allt detta bakom mig tills det att lögn efter lögn poppade upp från ingenstans.
Jag kunde inte släppa det. Det var som ett slag i magen och jag kunde inte ignorerade det eller verka oberörd.
Men jag ska sluta ta upp det på bloggen i alla fall och mitt nästa inlägg kommer att handla om något helt annat! :)
Jag ska försöka leva mitt liv. Jag orkar inte bråka. Det var anledningen till att jag spydde ut allting i bloggen, det är ju som min dagbok. :)
Har ni sett docktor Phil någon gång? Han sa i ett progrem:
"Du you wanna know how I know you're lying?"
"I know you're lying when you open your mouth."
Tyckte det var bra sagt. :)
och lite så känner jag. Jag vet att om jag skulle bråka om detta så skulle jag ändå aldrig någonsin få sanningen.
Om det nu skulle vara så att vad jag hört skulle vara en lögn så ja... Jag tror inte det. Jag tror verkligen verkligen inte det.
Personen som berättade detta för mig skulle aldrig, aldrig, aldrig någonsin säga något sådant om det inte var sant. Det är vad jag tror.
Samma förtroende finns inte för dig helt enkelt. Sure jag är partiskt. Vi ser väl om det kommer att bita mig i häcken så småningom men i så fall får jag stå för det då.
Men for now, så tror jag på till 100% vad jag fått höra och det sårar mig.
Ska dock fortsätta som vanligt nu efter mitt lilla rage-anfall och faktiskt strunta i alla andra än mig. :)
Inte bry mig om deras liv så mycket.
Detta blev som sagt som ett slag i magen, verkligen.
Men nu ska jag återgå till mitt liv, mitt bak, mina vänner, lite shopping, massor med musik och nu, duschen! :)
Sluta ljuga!
Jag litar mer på person som berättade för mig än på dig.
Cut the crap.
So you'll shut up and stay sleeping with my screaming in you itching ears
Gud.
Jag fick precis veta något jag aldrig trodde faktiskt hänt. Visst hade man väl en aning.. En viss känsla när någon ljuger för dig, du känner osäkerheten hos dig själv för du vet innerst inne att du inte kan lita på vad personen säger.
Trodde aldrig att jag skulle säga detta. När du frågade mig om jag hatade dig sa jag alltid;
"Jag skulle aldrig kunna hata dig.."
Jag vet nu hur fel jag hade. Jag kan hata dig och det gör jag. Jag har aldrig sagt det om någon tidigare.
Aldrig.
Det är ett så starkt ord, en så stark känsla.. Jag trodde aldrig någonsin att jag skulle känna så inför någon och än mindre säga det om någon.. Men here it goes,
Fy fan i helvete vad jag hatar dig!
Jag menar det av hela mitt hjärta när jag säger att jag aldrig mer vill se dig, aldrig mer prata med dig, aldrig mer höra din röst, aldrig mer ha med dig att göra. Jag vill ta bort alla minnen jag har med dig ur min hjärna så att du aldrig någonsin kan dyka upp i mina tankar igen.
Jag vill sudda bort dig ur mitt liv, riva bort kapitlet med dig, bränna det och sen fortsätta med mitt liv utan att veta något om ditt. Jag vill verkligen inte veta.
Jag känner mig faktiskt sårad. Jag känner mig dum och lurad, som vanligt. Varför är jag alltid så naiv?
Den människa som faktiskt vet allt, som faktiskt var den enda jag vände mig till kunde göra detta mot mig. Den enda som visste hur dum jag kände mig efter tidigare liknande grejer som hänt och allt. Min naiva sida. Du utnyttjade det tillfullo och du kommer aldrig att bli förlåten för det.
Detta var ett svek jag aldrig kommer att glömma.
Grattis, Jag hatar dig nu.
Som ni vet så får låtar mig att må bättre, låtar som handlar om ungefär vad jag går igenom, tänker på, känner eller gör. Så här är texten till låten jag postade överst!
For everything you do, I'd like to swallow you
And everyday I'm gonna blame you
Even if you justify every fucking bullshit lie, it only makes me want to break you
You pull me down and you crucify my name, you make me insane
It's broken now, don't ever look my way, don't even think I'm playing
'Cause
I fuckin' hate you
You're such a liar
I'd love to hang you
You're all the same to me
When you repeatedly take advantage of me
The only thought I get of you sickens me
Everybody knows you're fake
You're everything I fucking hate
And I'm everything that you could never be
You pull me down and you crucify my name, you make me insane
It's broken now, don't ever look my way, don't even think I'm playing
'Cause
I fuckin' hate you
You're such a liar
I'd love to hang you
You're all the same to me
I fuckin' hate you
You're such a liar
I'd love to hang you
You're all the same to me
fuck you
fuck you
fuck you
fuck you
You pull me down and you crucify my name, you make me insane
It's broken now, don't ever look my way, don't even think I'm playing
'Cause
I fuckin' hate you
You're such a liar
I'd love to hang you
You're all the same to me
I fuckin' hate you
You're such a liar
I'd love to hang you
You're all the same to me
fuck you
fuck you
fuck you
fuck you
Every word you say I think, I should write down
Jag har haft en riktigt bra nyårsafton! Jädrar vad jag flaxade omkring alltså!
Haha ja, nyår var riktigt bra. Let's leave it at that. ;)
I alla fall, för att komma till en annan sak
Så har jag upptäckt att jag alltid blir super inspirerad när jag dricker! Vet inte om jag berättat det för er, men i somras när jag skulle byta skola så pratade min svenska lärare med mig och tyckte att jag borde satsa på att bli författare.
Nu vill jag fortfarande bli psykolog,
Men jag ÄLSKAR att skriva. Jag har hela datorn full med "början" till böcker eller vad man säger. Något jag velat skriva ända sen jag var typ 10 år gammal, är något med vampyrer.
Jag vet, SUPERTÖNT VARNING! ... Har redan fått höra det några gånger. XD
Men det är faktiskt sant. Enda anledningen till att jag låtit bli det ämnet är just för att det blivit så stort just nu, och man vill ju inte blir "ännu en av dom där". Alla är besatta av vampyrer just nu och det känns ut-tjatat. Man vill som sagt inte bli ännu en av dom där vampyrfanatikerna.. Men jag är ju redan det? xD In a way.
Jag har i alla fall bestämt mig för att börja skriva seriöst nu. Jag ska börja idag. och jag ska fortsätta på min vampyrbok.
JA HATA MIG!
Jag hatar nästan mig själv för detta. xD haha Men vad gör man?
Blir ett litet projekt i alla fall! =)
