Nu drar jag fram flyttlådorna och byter adress. :) 

detfinnskvar.blogg.se

Anledningen? 

Jag behöver en ny början. Nånting nytt, mina anledningar till att börja med den här bloggen har liksom sinat nu. 

Nu behöver jag något nytt, något som inte påminner mig så mycket om allt det där gamla. Men, det finns fortfarande kvar. I mig, i mina minnen och i den här bloggen.

Jag behöver bara på något sätt få börja på en blogg för min egen skull, något som inte handlar om allt det där djupa sorgsna, dödsfall och misshandel och allt jobbigt man kan hitta här. 

Jag vill börja på en ny blogg där, visst, det också finns med någon gång ibland... Men inte att det uppslukar allt!
Jag har som fått ett nytt liv nu, och jag vill att allt följer med dit. Utan att tyngas av allt det där förflutna. Dock är jag ju fortfarande jag. Jag skriver fortfarande det jag vill och känner för. 

Hoppas att ni följer med mig! :)

Igår fick jag en iPod nano och en parfym DKNY Pure var det. Jag ÄLSKAR den parfymen, och... jag menar... IPOD NANO?!?! Hur lycklig tror ni jag var över den igår? Jag svävade på mina rosa moln en stund. 

.... Men inget av det här känns på nått sätt ens det minsta lilla lyckobringande idag. Det är bara grejer. Just nu gör det bara lika ont i mig ändå.

Medan allt bara går uppåt för de andra så går det bara neråt för mig.
Jag förstod att det skulle bli så. Sa jag inte det? Jag skrev här tidigare att jag inte ville fortsätta på det här.
Anledningen? För att jag inte ville riskera att sabotera det här "bra stället" jag var på.
Kunde jag låta bli kanske? Nej.
Har jag saboterat det där "bra stället"? Ja.

Jag är så ledsen, arg och besviken på mig själv just nu att jag inte ens hittar ord för det... Jag kan inte ens prata om det! Jag tror att det är det värsta... för det finns bara en enda person i hela världen som veta något om det här... och hon är inte här. Dessutom är vi inte lika nära som förut längre... Det suger verkligen.. 

Jag orkar inte det här... du mår så jävla bra! Sen mår jag så jävla dåligt. Jag behöver börja om igen. En gång till... 

Jag tror det värsta är att en liten, liten del i mig fortfarande inte vill släppa taget. "Du har ju inte förlorat än. Ge in upp än, det finns en liten chans!"

Men jag vet ju att det är kört redan. Jag vet ju att det inte finns nån chans. Även om stämpeln inte är satt där och även om saker och ting KAN förändras så kommer de inte att göra det. Jag märker det. Jag ser det... Jag känner det. Ändå är det en del av mig som envisas med att hålla fast. 

Jag hatar den här välbekanta känslan i magen... det finns inget värre... Helt ärligt.
Jag mår såhär och jag kan inte göra ett jävla skit åt det. Jag vill bara gräva ner mig nånstans just nu. Glömma bort världen och låtsas som om jag aldrig lärt känna de där människorna. Som om allt det där bara var en ond dröm.

För kanske... Jag vet inte, nått år sen i alla fall så pratade jag väldigt mycket med en kille som hette Viktor, vi dejtade ett tag och hade vårt lilla roliga, men det blev aldrig mer än så. I alla fall så snackade vi väldigt mycket, men det klickade liksom aldrig... till slut började vi prata om kärlek och känslor och grejer och vi blev ganska snabbt osams. Inte så att vi bråkade direkt, men dålig stämning och skilda åsikter ledde till en del onödigt tjaffs. I alla fall så spelade han då låten You give love a bad name - Bon jovi och sa "haha den passar så jävla bra in på dig. Jag tänker alltid på dig när jag lyssnar på den."

Först så blev jag ju som ganska stött, jag tyckte han var helt kör i huvet och väl kunde dränka sig i nått dike eller nått... Men när jag tänker på det nu så är det ju inte så jäkla konstigt... egentligen. 

Jag menar, till exempel så ringer jag ju aldrig någon jag tycker om. Jag vågar inte. Av olika anledningar, har man nån slags KK-relation så är det väl mycket för att man känner sig klängig, typ stalker-ish, så jag låter bli. Är jag helt enkelt bara intresserad så är jag bara rädd för att ringa helt enkelt, på tok för nervpirrande! Tänk om han inte har tid liksom? Vad pinsamt. Tänk om han är hos nån annan tjej? Hemskt! 

Hursom helst så ringer jag ju aldrig. Jag typ, jag vet inte... Ignorerar de jag tycker om? Eller ja, är intresserad av. Det är lite konstigt. Jag som är en sån kärlekskrank! Men nu när jag tänker på det, så är det ju inte konstigt om folk blir irriterade på mig och tycker att jag är dålig på att visa känslor... för... fram till det att jag vet (utan att jag behöver fråga) att någon är intresserad av mig, så är jag väldigt reserverad. Jag kommer inte på nått bra att säga och blir superawkward.

Tänk, detta har jag inte reflekterat över förren nu! Klart Viktor blev irriterad, jag ringde aldrig! Jag smsade väldigt sällan och var nästan aldrig den som började skriva, och när vi sågs var jag så körd i huvet att jag kom aldrig på nått bra att säga. xD haha jag måste verkat helt kajko! Det värsta är att jag upptäckt att jag inte är sådär särskilt jättemycket bättre nu heller.... suck.. -.-

Alltså okej... Förlåt för detta! Nu kanske ni tycker jag är helt lost i huvudet eller något... men jag tycker verkligen sånt här är sjukt tufft! Vette fasen när man nånsin skulle använda det... men kom igen... hur coolt??? :O

Förr kunde jag skilja på honom och kärlek lika lätt som man skiljer på svart och vitt.

Idag bär det då iväg mot staden. YOSH! 

Dock inte till lägenheten som vanligt, nej för jag får inte ha den... pga att jag råkade glömma slänga soporna sist... var tydligen inte så najs med 1 veckas gamla sopor... 

Men aja, nu lämnar jag det! Jag ska till staden idag i alla fall och snällaste Emil låter mig crasha där ett par dagar, trots att han faktiskt jobbar och ska upp tidigt på morgonen! xD Så, som sagt, för snäll för sitt eget bästa! Men jag är i alla fall ruggigt peppad på att fara iväg idag, känns episkt att träffa folket igen, och ännu mer episkt att vi sa se nya Harry Potter (!!) imorgon, yaay! :D Än så länge så är vi ändå ett litet gäng som ska fara och se, Emil, Anna, Jag, Lunne, kanske kaka, Robin och så hänger säkert fler med hoppas jag! :D

Så himla kul när man har som ett litet gäng och hittar på grejer, är ju faktiskt så att det är roligare ju fler man är! Okej inte alltid kanske... Men ibland! :D

Nej det var allt jag hade att säga om den här dagen, min annars duktigt tråkiga vardag försöker jag lämna utanför.. ;)

Jag vet att jag varit dålig på att uppdatera... men det har varit mycket i tankarna. För mycket för att ens skriva ut.

Det svider. Det svider och Jag är en idiot. Som vanligt. Fast nu är det fan ännu värre. Jävla idiot.

Är rätt bra irriterad just nu.... Fattar bara ine varför an gör sådär.. Blir ännu mer irriterad över att jag bryr mig så mycket... Fett störd på det blir jag...

Ni vet mitt förra inlägg?

Hahaha jag dog litegrann när jag såg denna:

Det verkar som att ju längre bort från mig du går, desto hårdare försöker jag hålla dig kvar.

jag vet. sämst uppdatering... Ska skriva några inlägg nu dock! :D  happy?

kan inte ens skriva nått just nu... :P Vart på toppen humör hela dagen och nu ska vi ut och partaja (wohoo!!) men jag har en grej i tankarna som irriterar.... är det något fel?

Hatar förvirring... Vad det än är så hatar jag att ine veta saker.. Just nu håller jag på att bli knäpp av det! 
Jag vill veta! Är det sant eller inte? Hoppar jag till slutsater eller inte? Herregud vad frustrerande... :P Gillar inte när jag inte får klara svar...

Gårdagen blev rätt bra faktiskt! :D  Hur nöjd som helst, trots att jag hade sovit typ 2 timmar per natt i 8 nätter så orkade jag ändå va med till halv 4 på morgonen, stolt över mig själv! ;)