okej... Nu är det såhär...

PANIK!.... vill inte jobba i helgen.. :( ledsen.... vill inte jobba helgen efter det heller.. kommer missa wheels, min systers konfirmation och en massa mer.. :S blir helnere!

Haha nu kommer jag, lilla idioten Sandra igen. xD Jag vet att ni saknat mig! ;)

Jag blev sjuk i natt och har legat med 39 graders feber hela dagen idag.. Inte särskilt kul! Särskilt inte när det ÄNTLIGEN är 30 grader varmt ute... :(

Egennyttig, sur och ledsen. Jepp det är jag idag. Allt har gått åt helvete för mig från igår kväll... orkar inte ens skriva allt, det är helt enkelt för mycket..

Jag tänker på det där ögonblicket om och om igen. Allt du sa till mig då.

It's almost like you had it planned
It's like you smiled and shook my hand and said
"Hey, I'm about to screw you over big time"
And what was I supposed to do?
I was stuck in between you and hard place
We won't talk about the hard place

But I don't blame you anymore
That's too much pain to store
It left me half dead
Inside my head
And boy, looking back I see
I'm not the girl I used to be
When I lost my mind

Så, idag är första dagen på jobbet då! Jag börjar klockan två och slutar vid nio-tiden. :) Det låter väl bra.. eller hur?

- Jag kände ändå att jag ville vara ärlig med dig. Du behöver veta vad jag gjort...

Ja som vanligt ska jag väl slänge iväg ett "i helgen.. blablabla" inlägg också. :)

Så nu kommer en massa bilder från Midsommar och skolavslutning osv :D

"För mig var han trygghet, för mig var han avslappning. Ett lugn så totalt att det tillät mig att fly från verkligheten, om så än bara för några minuter till.

SJUKT stressig dag idag!! Har inte hunnit med allt än och  jag kommer inte att hinna med allt heller.

Det är samma sak varje gång. Jag tänker samma sak varje gång, "Idag blir det bättre!" fast det aldrig blir det. "Ikväll kommer det att bli annorlunda!" trots att det aldrig blir det, "helgen komer att bli underbar!" fast sen blir den verkligen inte det.

Snart har det gått en vecka... Jag har försökt hålla på mig i 2 dagar nu... Men det är jobbigt...

Jag funderar på att fara på en weekend resa. Nån billig grej när jag fått in lite pengar från sommarjobbet så att jag kan bara fara iväg med nån, ha en härlig helg och sen komma tillbaka till verkligheten igen. JAG VILL!

Jag skrev tidigare att det här med självkontroll, inte alls är riktigt min grej...

Idag ska jag iväg och fira min kära kusin som fyller 30 idag! Yaaay, GRATTIS! :D

Just because you don't understand, doesn't mean it's stupid. It means you are.

Ena stunden verkar allt jätte bra, allt känns jätte bra... Men i nästa så är det tvärtom, allt verkar verkligen helt fel, allt känns helt fel...

VARFÖR FUNGERAR INTE ENTER-KNAPPEN PÅ BLOGGEN FÖR??!??!!! Jag försöker gör en brytning men ingenting händer, jävla bloggen drar ändå ihop texten så det ser helt retarded ut.... Aggression! :/

You seem to lost your way
you seem to move on easy
you seem to lock the door
as if i dont mean a thing

and it hurts to know
im all alone and
you dont mind you dont mind
and im a memory now

and I am looking for you
I have lost what i found
I am waiting for you to turn around
and notice me im right here
wont you notice me standing here

Im loosing site of you
im loosing all ive ever known
im loosing my mind
trying to let you go

and i know its been a rough road
and it ends right here ya right here
still its hard for me now

cause i am looking for you
i have lost what i found
i am waiting for you to turn around
and notice me im right here
wont you notice me standing here

notice me standing here
waiting on you my dear
cant you see that im here
looking for you and baby wont
you turn around a notice me
standing right here im right here
now baby im crying out
baby.


Tänker på mig.
Tänker på dig.

Ja alltså detta gick ju bra över förväntan faktiskt. Känns ju såklart lite tråkigt...

Men så är det ju alltid. Godis kan vara jävligt gott men man måste ju sluta med det nån gång för annars bli man fet.

Är väl lite samma sak här, man måste sluta med nånting man för tillfäller tycker är bra innan det blir negativa konsekvenser. Känner mig ändå säker på det här beslutet, det är det rätta att göra för alla. :)

.... Känner mig lite konstig ikväll av någon anledning dock... Vet inte riktigt vad det är, har en konstig känsla i magen som jag inte riktigt vet vad det är eller vad det kommer ifrån ens... känns inte riktigt helt hundra faktiskt..
Tror det kan sitta i mitt ego litegrann, och att jag inte riktigt släppt den negativa känslan än.. :P Men jag släpper det väl snart i alla fall!

Gillar inte den här klumpen i magen som ibland bara dyker upp från ingenstans.. Saker och ting har en tendens att gå åt helvete då. :P

Men, men det har varit en jätte bra dag med paradisbad och en bakismage som inte helt och hållet dödade mig, och sen som avslut blev det ett samtal med en vän. :)

Det borde alltså kännas bra... Varför känner jag mig konstig? Hoppas att jag vaknar upp på bättre humör imorgon! :)

Såå gårdagen var lite galen! XD hahaha jaa jag hade kul med Samira, anna och anna och dom andra. Det var på många sätt en gryyyyyym kväll! Hade mycket att dricka och det hände grejer typ hela tiden ;D Däremot var det en grej som verkligen gjorde mig besviken. Det är väl så när man har höga tankar om någon och sen upptäcker man att den bilden krossats totalt. Nej jag blev faktiskt ordentligt irriterad och besviken, men det är väl ingen större fara ändå. Glömma och gå vidare och låta bli att vara uppe i den personen, för sånt där tål inte jag och det tänker jag inte låtsas som om jag gör heller. meeeeen over all så var kvällen ÅSM och jag håller hoppet uppe för en ännu bättre lördag! ;D hehehe... Kanske ska baksmällan få lägga sig lite först dock... Tror jag blir sängliggande ett tag... XD haha ;)

Stan redan ikväll? Funderar seriöst på det!... Men jag har typ inga kläder... Men sånt klarar man sig väl utan? xD haha nää men alltså jaa....  Bussen går om just över en timme...

Nej nu är jag på bättre humör igen. Säger ju att jag bättrar mig liksom! 
Tillslut kommer jag vara värsta pro på att släppa jobbiga grejer! ;D  haha näe men det maler väl på i bakhuvudet men jag är lugn nu i alla fall, skitesamma säger jag! Vi ser väl vad fan som händer helt enkelt.

Känner igen den här känslan så fruktansvärt väl. Jag vill sticka.

Så, det gick ju inte sådär super bra för mig att somna i natt kan jag ju be att få tala om. Tankarna snurrade runt i skallen på mig till ungefär halv fem innan dom övergick till drömmar istället, fail! xD 

Nu ska jag ut på en promenad och sen ska jag käka, känns grymt skönt när man promenerar på morgonen, det är som att man sätts igång inför dagen då tycker jag. :) andra kanske tycker att en dusch är det enda som gör det, men jag tycker faktiskt inte att en dusch hjälper överhuvudtaget med nått annat än att bli ren.. xD haha :P 

Sen ska jag göra min berömda köttfärssås i gigantisk sats (MUMS!) och sen blir det plugg. Efter det har jag lovat att spela spel med min lillebror ikväll.... xD haha ja, jag vet. Shut it! :P Jag kan väl inte hjälpa att jag ibland tycker att det är kul? Jag går som i perioder, ett halvår kanske jag aldrig ens rör ett spel på datorn och sen helt plötsligt sitter jag varje dag, sen sitter jag kanske nån gång ibland och sen tillslut, inte alls igen. :) 
Men just nu är det lite roligt. :P  Förövrigt är jag toklycklig över att nästa Naruto avsnitt kommer idag, YOSH! Hur bra?.. hoppas det kommer idag i alla fall så att det inte är nån sugig filler eller en veckas paus eller nått sånt.. That would suck! :O 

Men jaja, nu ska jag inte gnälla mer. :) Hursom helst så ska jag försöka undvika datorn idag och fokusera tankarna på allt annat än det som maler på i skallen på mig. Sen ska jag också ta en lång skön dusch så att jag börjar lukta TJEJtvål igen.. XD

ångrar jag mig om jag sticker nu?

Jag tror jag gör det ibland. Går händelserna i förväg, vilket ställer till md problem.

I know I can't take one more step towards you
'Cause all that's waiting is regret
And don't you know I'm not your ghost anymore?
You lost the love I loved the most

And I learned to live, half-alive
And now you want me one more time

And who do you think you are?
Runnin' 'round leaving scars
Collecting your jar of hearts
And tearing love apart

You're gonna catch a cold
From the ice inside your soul
So don't come back for me
Who do you think you are?

I hear you're asking all around
If I am anywhere to be found
But I have grown too strong
To ever fall back in your arms

And I learned to live, half-alive 
And now you want me one more time

And who do you think you are?
Runnin' 'round leaving scars
Collecting your jar of hearts
And tearing love apart

You're gonna catch a cold
From the ice inside your soul
So don't come back for me
Who do you think you are?

Dear, it took so long just to feel alright
Remember how to put back the light in my eyes
I wish I had missed the first time that we kissed
Cause you broke all your promises

And now you're back
You don't get to get me back

And who do you think you are?
Runnin' 'round leaving scars
Collecting your jar of hearts
And tearing love apart

You're gonna catch a cold
From the ice inside your soul
So don't come back for me
Don't come back at all

And who do you think you are?
Runnin' 'round leaving scars
Collecting your jar of hearts
And tearing love apart

You're gonna catch a cold
From the ice inside your soul
Don't come back for me
Don't come back at all

det skulle nog vara enklare att tänka på någon som tänkte på mig tillbaka, istället för på någon som hela tiden tänker på någon annan.

Igår när jag kom hem, så var jag jätte irriterad. Jag var irriterad och jag var väldigt störd på en rad med grejer.
Ingenting blev som det skulle bli och hela helgen kändes som ett stort misslyckande. Visst vissa ljuspunkter var det ju, såklart! Men det var också mycket som retade gallfeber på mig och jag kunde liksom inte koncentrera mig på att ha roligt, så hela gårdagen då jag kunde sitta och tänka igenom hur fruktansvärt dryg den här helgen blev, ju sämre blev mitt humör. Kände verkligen dom där irritations bubblorna koka i magen på mig. Jag bara väntade på att få gå lös på någon.
Skälla riktigt ordentligt, slå nävarna i något bord eller putta till någon. Jag nästan satt och hoppades på att någon på busstationen skulle komma och försöka jävlas med mig bara så att jag skulle kunna få bråka lite, skälla lite.

Men ingenting hände. Ingen jäklades med mig, ingen försökte tjaffsa med mig.

Jag är egentligen ingen bråkig person, faktum är att jag avskyr bråk. Det var nog bra att ingen försökte bråka med mig, känner att det väldigt lätt hade kunnat spåra och urarta sig i något mycket större än tänkt.

Vissa människor förstår sig inte alls på mig när det kommer till just bråk. Vissa människor tycker att jag tigger bråk hela tiden, medan andra tycker att jag aldrig bråkar.
Vad det grundar sig i, vad jag tror i alla fall, är att jag inte vill låta någon trampa på mig. Jag är väldigt bra på att låta saker och ting passera och bara låta bli att snacka om det..
Men jag gör inte det lika mycket längre, och det av en anledning. Vissa kanske tycker att jag tigger bråk, men det är verkligen inte så.
Jag måste ställa frågor, höra vad personen menar osv. Jag måste få veta vad jag behöver veta.
Varför?
För att jag inte vågar annat.

Om jag inte skulle fråga, om jag inte skulle visa vad som är okej och inte, så skulle den personen kunna tro att det är helt okej och i slutändan kanske såra mig väldigt mycket, många fler gånger. Eller så kanske jag helt enkelt missuppfattat något och mår dåligt alldeles i onödan.
I slutändan är det läskigare att sitta och vänta på nästa gång någon kommer att såra en, än att ta upp det och försöka göra något åt det.


Som sagt så var jag på helt kasst humör igår, jag bara väntade på någon att få gå lös på...
Men det blev inte så, tack och lov! Istället snackade jag i telefon och satt på msn till 5 på natten och tjattrade med någon som har ett sätt att få mig glad hela tiden. Vi är som... äpple och kanel var det visst (?) hahaha xD skit samma... :P i alla fall så var jag på riktigt dåligt humör när jag vaknade, men innan jag skulle lägga mig, när jag pratade i telefon så låg jag och skrattade så högt att jag tydligen väckt min mamma ett X antal gånger i natt!
Haha, visst det kanske inte är super bra det heller, men det kändes så skönt att efter en helg och en dag som kändes som tortyr för mig (av olika anledningar) ändå slutade det ändå med att jag la mig för att sova med ett leende på läpparna, utan klumpen i magen som tyngt mig hela dagen, och istället bara kände mig glad, fnittrig och lugn. Tack för att du fick upp mig på humör igen, även fast du kanske inte ens visste att det var dåligt från början! :)
.... även fast samtalet urartade sig i något mycket mer spännande frammåt tre tiden, hehehe....

Jag är väldigt trött just nu, sömnbristen känns av ordentligt idag kan jag lova!!
Jag hoppas verkligen att alla ni som läser min blogg också är på riktigt bra humör idag, trots att vädret svek, och kan känna er lika glada som jag! Jag vaknade på rätt sida i morse. :)

Nu blir det en promenad ut i blåsvädret, skriver sen, tjingeling! ;)



en låt som alltid får mig på bra humör, så himla fin!! :]

Jag såg något idag på busstationen som gjorde mig ordentligt chockad måste jag säga..

Jag sitter på bänken framför gate 4 och 5, lyssnar på lite skönt musik och stör mig på en man som vankar av och an framför mig.
Jag är alltid i en löjlig tid till det att bussen går. Går den klockan åtta är jag på busstationen kvart över sju, till exempel. Så jag var vid busstationen vid sju tiden.
Mannen framför mig med en rejäl ölmage, en skrikande gul jacka och ruffsigt hår vankar av och an, fram och tillbaka, fram och tillbaka, fram och tillbaka... Han stryker sig i nacken och ser lite små svettig ut.
Han stressade mig bara genom sitt vankande, jag kunde på nått sätt inte koncentrera mig på min musik, mina tankar, som jag vanligtvis gör. Jag tog mig inte iväg till min lilla fantasivärld där jag alltid är när jag har musik i lurarna. Gubben stressade mig för mycket. Helt plötsligt hör jag ett gåtskrik längre ner i busstationen och jag kollar dit, en kvinna kommer ut ur gaten, kastar sig på golvet, slår nävarna i backen och liksom hulkar.
Innan jag hunnit reagera så är helt plötsligt mannen i den gula jackan där och lyfter upp kvinnan från golvet. Han kysser henne i pannan, stryker hennes rygg och halvt bär ut henne därifrån medan hon gömde ansiktet mot hans axel och grät tyst.

Jag blev så chockad av det här att jag hittar inte ens orden till att förklara känslan. Det där gråtskriket gav mig verkligen ispilar i ryggen alltså, rysningar. Jag bara frös fast, tänkte att nu är det någon som att dött!
Jag har ingen aning om vad som hände, men på hela bussresan och sen jag kom hem så har jag inte lyckats släppa den kvinnan ur mina tankar.

Jag tror faktiskt aldrig någonsin att jag har sett en människa så förkrossad som hon var. Jag tror aldrig att jag sett någon ge efter så för sina känslor. Uttrycket i hennes ansikte gav mig verkligen en klump i magen.
Det enda jag kunde tänka på var att det är sådär det ser ut. Riktig sorg. Hon grät inte för någon liten skitsak. Jag vet inte vad som hänt, men det där var typ "jag såg mitt barn dö"-gråt... Hemskt var det!

Jag vet inte vem den här människan är, men ikväll går mina tankar ut till den kvinnan och jag hoppas verkligen att hon klarar sig igenom vad det nu är för svårigheter hon hamnat i.

Lycka till, främmande människor!

Nu ska jag städa och göra det lite snyggare här, sen blir det bussen hem vid kvart i åtta.

Besviken på helgen faktiskt. Men det blir väl kanske roligare en annan gång.. :)

Sååå då var det 8 timmar kvar innan bussen går hem, innan dess ska jag hinna packa och städa efter mig så att lillebror inte får nån otrevlig överraskning här. :P haha

Näe gårdagen blev inte alls som tänkt. Jag trodde att den skulle bli jätte bra, på ett eller annat vis, jag har planer med jävligt många männisor men somehow så hörde ingen av sig... Irriterande? Ja.
Hatar sånt där, det liksom kliar i  mig, jag blir så irriterad för har man planerat upp något så ska man väl ändå för fan höra av sig också? :S eller åtminsone svara när man ringer, det är ju också ett alternativ.

Istället för min roliga lördag så blev det snarare raka motsatsen och det slutade med att jag gick hem med det där kliandet igen. Irritation. Ibland förstår jag inte hur folk tänker.
Anledningen är väl att man har olika åsikter, man tycker olika och tänker olika. Sånt som jag är helt okej med, kanske någon annan tycker är hemskt och drar efter andan för, medan något som någon annan tycker är helt okej, är inte alls okej med mig.

Det är bara så det är.

Frågan är bara vad man gör åt det? Jaja, jag får helt enkelt förklara hur det ligger till och sen ser vi.
Det är inte mer med det. Man ska inte komplicera till saker som egentligen inte alls är särskilt komplicerat och det är precis det jag tänker göra, även om det bär mig emot.

Jag är nog en ganska svår människa ändå

Det man inte vet, lider man inte av. Eller hur?

Det stämmer jävligt bra för en idiot som jag.  

How about trying NOT to be a jerk once in a while?
Is that really so hard to do?

Så fruktansvärt otroligt, underbart, jätte skönt att vara i lägenheten nu.

Känns som om det ger mig en chans att pusta ut och ladda batterierna igen. :)
Så ser vi hur länge jag blir kvar här idag. :)



Jepp, detta som händer så fort jag är framme, jag slänger av mig byxorna och lägger aaaaallt på sängen! :]



Funderar på att lära mig spela piano ikväll... eller gitarr! :D ... fast det skulle nog inte gå så bra.. :(

.... för i sluändan var det precis vad du ville hela tiden...

Nu bär det snart iväg till stan för min del. Jag är inte riktigt säker på vad som kommer att hända eftersom jag inte kan vara med gummsan i helgen då hon blev sjuk. (snyft) Dock pyser jag iväg till stan i alla fall så får vi se om jag och en annan vän pyser iväg till en stuga utanför stan istället. Vi ser väl, hursom helst är det skönt att komma iväg från Hällnäs vilket är huvudsaken, längre än så, så spelar det faktiskt ingen roll vad jag gör. :) Kanske slår en pling till J också, så har man något att göra! :) Näe nu skare packas! Bloggar mer när jag kommit till stan. :)

Nej nu går jag och lägger mig! Huvudvärk som faaaaaan och jag känner mig verkligen helt död. Jag måste sova mer! Godnatt peeps :)

If you run, make sure you are running towards something good and not running away from something bad.
The past have a way of always catching up to you and making everything ten times worse.

Jag måste erkänna att jag är lite smått förbannad faktiskt...

Men jag försöker ignorera det, för samtidigt som det irriterar mig nu så känns det inte värt att bråka över. Inte än i alla fall. Vi ser väl, är detta den person du verkligen är så har vi problem, men är det en fas eller så, så hoppas jag bara verkligen att det går över snart... :S

"Jag kanske inte kan säga att jag älskar dig än, men när jag kan det så ska jag tala om det för dig varje dag och aldrig låta dig glömma det."




Jag kommer ihåg alla stunder, de bra och det dåliga.
Den här situationen påminner mig om den gången du sa sådär, men ingen annan än jag vet vilken situation det är jag pratar om. Det känns ganska skönt att ha hemligheter ibland.

Det som alldeles precis kändes peppande och jätte bra, har precis gett mig en liten klump i magen...
Råkade jag göra alldeles fel nu?

Förvirring, osäkerhet och glädje. Alltihop geggat ihop till en enda stor klump av känslor i mig.
Så mycket frågor, så mycket tankar och så mycket jag inte vet...

Ändå mår jag bra, ändå är jag fruktansvärt glad och verkligen ser bara framemot vad som kommer att hända i framtiden. :) Måste vara för att det är sommar? xD

Näe jag funderar på att dra ner något bra att se och bara mysa lite med min älskade kissemiss :]



Sant. Tänker på mer än en person när jag läser det citatet.

Det har varit en rätt bra dag idag faktiskt. :)

Jag somnade ju inte förren typ sju nånting på morgonen, hade för mycket tankar snurrandes i huvudet. Men ta det lugnt! - det var bara trevligheter, hähä ;)

Nej sen skulle jag ju kliva upp i tid för att pysa iväg och träffa en vän men tror ni inte på fan att jag försover mig och får stressa som en jävla dåre för att hinna med bussjäveln? xD haha
Jag är så hopplös på det där. Helt värdelös. Jag brukar aldrig försova mig, ever... Men just idag blev det så.. :]

Som resultat av nattens dåliga sömn så blev dagen, om än bra, även trött med små halvsovande inslag och tystnad. xD haha jajja, sånt som händer ibland! Får vara piggare nästa gång. :)

De inte trötta stunderna var i alla fall väldigt trevligt och jag skulle vilja säga att jag har haft en bra dag! :)

Det första som händer när jag kommer innanför dörren här hemma är att mina lillasyster sträcker fram armarna mot mig
"KÄNN HÄR SANDRA, SANDRA SER DU??!!!"
jag kände på armen och ryckte snabbt åt mig handen igen
"Vad i hela helvete har du gjort???!!!"
hon förklarade att hon hade planterat hela dagen idag och att allt det där var knottbett.... Jisses det såg verkligen hemskt ut...
Som om någon gått lös på hennes arm med en spikklubba ungefär, massa röda sår och blåmärken/svullnader, det såg verkligen jätte ruggigt ut! :(

Nej, jag kanske skriver något inlägg till... Men alltså sängen kallar rätt bra på mig vill jag lova... ;)

Hahaha jag måste bara skratta åt mig själv. Jag suger.
Jag är verkligen värdelös ibland.

Som nu. Dålig.

Men fy fasen vad jag är på bra humör ikväll/nu på morgonen i alla fall.

Uppdateringen kommer att suga imorgon, kommer ha mycket för mig...

Förlåt för det i alla fall, ska uppdatera när jag kan ändå. :) 
Hopplöst liv, japp! ;) men just nu trivs jag med att ha mycket att göra. Jag får fokusera tankarna på något. 

Godnatt peeps :)

Detta kommer att bli:

Jag



och Marc



(orangea)

Att radera känslor - hur svårt kan det va?

Jag minns när jag var liten, de första gångerna jag blev sviken och hjärtat kändes krossat i tusen bitar...
Då sa jag alltid att jag ville uppfinna en knapp som man kunde stänga av och då känslor med.
Det är inte riktigt så enkelt.

Känslor kan man inte radera, vissa försvinner väldigt fort, vissa tar det väldigt lång tid innan de försvinner, och vissa känslor... några få, de stannar för resten av livet.

Jag har blivit ganska bra på att sörja har jag kommit fram till.
Jag har lärt mig att, sorg försvinner inte bara sådär. Det går inte att bara ta bort.
Det enda man kan göra är att leva ut det, och härda ut det.

Man kan inte förtränga det. Visst, vara packad i två veckor i sträck kan man ju göra, men sen måste man då må dåligt. Gråta ögonen ur sig, slå på saker, sabba ett bord, all porslin eller bara sluta äta.

Hur man än sörjer så krävs den här extrema perioden, för utan den så hänger sorgen kvar som ett mörkt moln ovanför huvudet och gör sig påminnt hela tiden.

Nej, det går inte att radera känslor, och det går inte att undvika känslor.

Man måste leva det, men har du tur så kanske du inte behöver leva det så länge.

Sen kan man börja jobba med sig själv, sakta men säkert ta sig framåt tills man tillslut upptäcker att världen och framtiden nog ändå ser ganska ljus ut. Till slut kommer man på sig själv med att skratta, vara glad och vilja göra saker igen. Vilja må bra igen.

Dödsfall förändrar allt.
Det sägs att när klockan slår 22.22, 11.11 eller 00.00 så ska man få önska sig något.

Men jag har ingenting jag önskar just nu som verkligen kan slå in.

Just nu vill jag bara mysa in mitt huvud mot ditt hjärta, kyssa din hals och räkna kotorna med min hand.
Kom tillbaka.

Det har varit en väldigt bra, och en väldigt dålig dag idag.

Det dåliga orkar jag inte ens skriva om.. Pallar inte ens tänka på det just nu.

Det bra däremot... Jag har varit på Introduktionskurs idag, jag ska ju jobba på gruppboendet i Vindeln för handikappade, introduktionskursen gick rätt bra. Kände mig lite velig där när man hamnade i samma grupp som dom som jobbat med det där i typ 20 år istället för dom som var nya, jag var ju den enda som inte kunde nått typ.. xD i min grupp i alla fall. :) Jag fick kläm på allt tillslut i alla fall! :)

Sen fick jag också ett samtal idag, ÄNNU ett samtal kanske jag ska säga. Jag blev uppringd av ännu fler som ville höra ifall jag inte var intresserad av sommarjobb. Efter det att jag tog Handikapp-jobbet så har 3 stycken ringt som jag fått tacka nej till, hur awesome är inte det?? :O

Fast lite tråkigt såklart... Men ändå! Jag är nöjd också eftersom det visar som på att jag är intressant, so to speak ;D hähä

Nej, jag tror det räcker för nu. Blir fler inlägg senare... men just nu känner jag mig bara jävligt off...

It hurts to say goodbye once, but to do it twice is torture.

Den här låter beskriver så jävla ba hur jag känner ibland.
Jag satt och pratade med Anna idag på bussen hem, om de där människorna, killar i mitt fall, som bara har den där dragningen.
Det är något med allt han gör, hur han ler, pratar, för sig... Allting är bara perfekt hos den människan. Känns det som i alla fall.
De människorna är som nån jävla magnet, blickarna dras ditåt, benen tycks röra sig själva och gud förbjude att du får en kyss.  Man vill aldrig sluta och man känner sig nästan berusad efteråt, man behöver vara ännu närmare.
Ändå känns så nära man kan komma, aldrig nära nog.

Jag älskar att ha den känslan. Men ibland hatar jag den också. För när den dyker upp för någon som är farlig för mitt hjärta så blir det krångligt. Kan man verkligen låta bli bara för att hjärnan säger det?
Alla säger ju att det är hjärtat man ska lyssna på.

Alla pratar om det där "klicket", men det är inte ens ett klick. Det är en stund, en särskild stund som du inser att du är fast.
Gud vad underbart det skulle kännas att ha den känslan igen. För någon ofarlig, den här gången.

Nej harreligen, jag ska sluta dricka, jag blir så himla dramatisk, tycker ni inte det? ;)

Nu ska jag sova så jag kan kliva upp till inskolningsgrejen imorgon! :)

Godnatt peeps!

Går man enbart efter sina impulser så blir livet som en berg- och dalbana.
Du har ibland underbara, himmelska dagar, och ibland har du sorgfyllda, helvetesdagar.

" Det går bra ända tills det inte gör det längre. Det är inte som smutset på kroppen som bara blir mer och mer, nej det är mer som att kliva på en mina. Du gör ett snedsteg och du är körd. Det går helt enkelt bra tills det inte går längre. Du får egentligen aldrig någon förvarning. När du trampat på minan kan du inte ändra dig längre. DU är redan sprängd. Det är inte som smuts du kan torka av dig igen, eller att du upptäcker att du håller på att bli skitig. Nej, det blir bara en fet smäll, och sen kommer ångesten."
- Bästaste Jonas

över den dåliga uppdateringen de senaste dagarna!

Men jag hade ingen dator och det finns tyvärr ingen blogg.se app till android än vad jag har sett... :(

Den här helgen har varit jävligt knas.

Förlåt för dagens dåliga uppdatering, men jag hade en dålig början på dagen. Ja jag vet, sluta klaga liksom..
Men jag ska förklara allt nu! :)

Jag vaknar upp, kollar mejlen och ser att jag fått mejl från min lärare: "Sandra, jag tar semester imorgon så vi måste ha de muntliga redovisningarna redan idag, jag slutar 11.30 så ring mig innan dess."
Vad gör jag? Jo jag ser att klockan är 11.00 så jag panikar lite lätt, enligt min planering skulle jag nämligen förbereda redovisningarna idag och öva så att jag skulle kunna hålla det imorgon på morgonen men nu gick jag från att ha en hel dag på mig till ungefär 15 minuter.

Jag sätter mig och tok pluggar in skiten och babblar på som ett jävla svin om allt som har med Mark Twain att göra. Jag gör redovisningen, det går galant! Men sen säger hon de ord som verkligen fuckade upp mitt humör..
"Så, då var det bara frankenstein redovisningen kvar då, kör på!"  VA? EN TILL? Tänkte jag...

Jag letar febrilt mellan alla mappar och klickar upp bokrecensionen på Frankenstein medan jag babblar på om det lilla kom kom ihåg ur boken. Jag stakade mig fram och försökte verkligen komma ihåg, min lärare läste nämligen boken samtidigt som jag och ÄLSKAR den så hon vet ju liksom ifall jag skulle säga något som inte stämmer.
I alla fall så lyckades jag ganska bra med detta, hon blev imponerad över mitt uttal och resten löste sig along the way, PUST!

Nu trodde då jag att mitt helvete var över, men icket. "Okej, då var det bara provet kvar då, det tar 3 timmar och du måste göra det före klockan 4 så det är väl bäst att börja med en gång?"

Så var det bara att kämpa på - igen! Jag satt där i mina 3 timmar och gjorde det där sviniga provet och guuud vad jag pustade ut när jag trodde mig ÄNTLIGEN vara färdig.... Men icket.

Jag får ett mejl: "Du Sandra du kanske inte såg det, men när man klickar in på en av diagnoserna så är det ytterligare en redovisningsuppgift som hamnat fel som du inte har gjort än. Det är 1 större uppsats och 2 mindre uppsatser samt hörförståelse, jag behöver ha det inne före klockan sex idag, lycka till!"

WHAAAAAT???!?!?!?!?!!!!! Jag var ju KLAR?!?!  :O

Men vad gör man? Jag pluggade i mp3n i öronen och körde på som en besatt, jag skrev och skrev och skrev och läste och läste och läste och gjorde de där jävliga uppgifterna, och gissa vad? Jag hann i god tid före klockan sex. Jag var färdig med allting före fyra faktiskt.

Så, så bra kan det gå när man har nån som försöker elda en i baken, nog fan gåre fortare alltid! ;)

Men nu kanske ni förstår, att jag inte har haft så mycket tid över...

Vad har jag gjort sen klockan fyra då?

Jo, jag har först sett nästan hela How to lose a guy in 10 days (världens bästa film om du frågar mig), sen har jag msnat med en liten hopplös kåtpelle som faktiskt är hemskt skojig att tjattra med, sen blev det en lååång promenad med min bror, sen blev det matlagning och nu måste jag iväg och köra snittar och annat smått och gott till imorgon. :)

Jag kan inte skriva vad vi faktiskt ska göra eftersom personerna som vi ska kidnappa kanske läser detta, men det kommer att bli ÅSM i alla fall! ;)

Så som ni ser så är min kväll ganska så utstakad den också.. Kanske skriver nått fler inlägg sen blev bilder från när vi gör snittarna och så, vi ser väl. Men for now så får ni faktiskt ursäkta min frånvaro litegrann.

Skriver så fort jag kan! :)



Dusch med denna efter köksarbetet då. Kärlek <3

yeye I'm such a girl, well, get over it! (A) ;)

Jag har tusen och en önskningar just nu. Men särskilt en. Den enda som jag INTE kan ta upp i bloggen.
Suck.
Jag hatar att jag ibland bara inte kan ta upp grejer för då blir det illa. Man måste ju försöka bevara andras hemligheter du fått veta lika väl som man bevarar sina egna, och just detta är något som jag också önskar mig.
Precis exakt samma sak. Det är också därför som det är lite illa och också därför jag inte kan säga vad det är, för då får jag nog en rejäl omgång skäll. xD

Men jag kan tala om för er i alla fall, att den här önskningen har cirkulerat i mina tankar ända sen jag fick höra den först, vilket är ungefär 1½ vecka sen. Jag drömde om den inatt och kan inte riktigt släppa den....

Det kan nog ta ganska lång tid innan jag kan faktiskt berätta för er vad det är jag verkligen vill just nu... Men jag lovar att när jag kan berätta så kommer jag. Fixar jag det här önskningen så att den faktiskt slår in så då jävlas kommer Sandra inte att vara tyst för 5 öre! Jävlar så kommer jag blåsa ut vad det är så högt att ingen missar det!

Förövrigt vill jag fixa körkortet och skolan. Dessutom vill jag ut och partaja innan jag börjar jobba!

För när jag väl börjar jobba så försvinner ganska många helger... :(

Men det är sjukt mycket pengar med det i alla fall :]