Jag tänker väldigt mycket, väldigt, väldigt mycket. Jag är oftast väldigt beräknande och vet att om jag gör något så kommer det otrevliga konsekvenser. Jag är inte så dum att jag inte tänker på det...

Problemet är väl att jag är också en sån som hela tiden går efter känslor, vill jag göra något, ja då fan gör jag det också! Oavsett riskerna med det och även om det skadar mig i slutändan.

Jag bryr mig inte lika mycket om mig själv som jag bryr mig om andra. Sårar jag andra genom vad jag gör, så är jag helt plötsligt mycket, mycket mer försiktig... Men när det kommer till mig själv så är jag helt plötsligt likgiltig inför konsekvenserna och väldigt vårdslös med mitt hjärta.

Jag tänker att allt går att hantera ju... Right?

Jag är väldigt duktig på att tänka igenom konsekvenser ibland... Men ibland följer jag blind känslan och vad jag vill göra..

Det jag vill just för stunden gör jag. Oavsett vad som händer med mig sen.