Jag är så arg så jag kan bara dö.

Men jag ska släppa detta nu och göra vad jag gjorde från början, fokusera på mig. Jag hade lämnat allt detta bakom mig tills det att lögn efter lögn poppade upp från ingenstans.

Jag kunde inte släppa det. Det var som ett slag i magen och jag kunde inte ignorerade det eller verka oberörd. 

Men jag ska sluta ta upp det på bloggen i alla fall och mitt nästa inlägg kommer att handla om något helt annat! :)

Jag ska försöka leva mitt liv. Jag orkar inte bråka. Det var anledningen till att jag spydde ut allting i bloggen, det är ju som min dagbok. :)

Har ni sett docktor Phil någon gång?  Han sa i ett progrem:
"Du you wanna know how I know you're lying?"
"I know you're lying when you open your mouth."

Tyckte det var bra sagt. :)

och lite så känner jag. Jag vet att om jag skulle bråka om detta så skulle jag ändå aldrig någonsin få sanningen.
Om det nu skulle vara så att vad jag hört skulle vara en lögn så ja... Jag tror inte det. Jag tror verkligen verkligen inte det.

Personen som berättade detta för mig skulle aldrig, aldrig, aldrig någonsin säga något sådant om det inte var sant. Det är vad jag tror.

Samma förtroende finns inte för dig helt enkelt. Sure jag är partiskt. Vi ser väl om det kommer att bita mig i häcken så småningom men i så fall får jag stå för det då.

Men for now, så tror jag på till 100% vad jag fått höra och det sårar mig.

Ska dock fortsätta som vanligt nu efter mitt lilla rage-anfall och faktiskt strunta i alla andra än mig. :)

Inte bry mig om deras liv så mycket.
Detta blev som sagt som ett slag i magen, verkligen.

Men nu ska jag återgå till mitt liv, mitt bak, mina vänner, lite shopping, massor med musik och nu, duschen! :)