Jag upptäckte nu att jag hade fått en massa frågor i kommentarsfälten så jag tänkte att jag skulle besvara dom åt er.
Var dock bara 2 st jag tyckte kändes lite viktigare så jag svarar bara på dom. Det blir dock lite mer utförliga svar! :)

Ronja

Frågan: Hej sandra.. de e jah. du vet krilles vän som du hade en sån förtjusande hatkärlek till. remember me?
Asso det vore bra ifall vi kunde typ ses nån gång eller om du kun typ skriva här i bloggen lite för jag behöv verklien snacka me dej.. Asso jag är tillsamans med en kille nu och du vet ju hur jag brukar a. jajg blir inte ihop med nån.. o han har dessutom legat med typ hur många som helst o jag vette fan hur jag ska reagera på det.. det känns förjävligt. du om nån borde förstå det i och med att du hade krille som var värsta playern innan dig och sånt.. du kunde ju som hantera det jävligt bra till skillnad från jag nu. jag suger och blir så jävla ledsen och förbannad. förlåt att jag ba skiter ut allt här åt dig men jag vet att du alltid försöker hjälpa och jag litar på vad du säger.. snälla kan du int hjälpa mej? sen sa krille att din andra kille victor? ochså hade legat med en jävla massa tjejer... Det vore snälla om du kunde göra nått inlägg om det här eller ba svara till min mej, jag skriver ju den också.. saknar dig också stumpan, hoppas du hare bra däri singellivet. det är ju som min speciallitet det! haha!

Svar:
Först och främst, hej "stumpan" xD haha saknar dig med! Lite i alla fall ;) hehe!
Alltså egentligen är nog inte jag rätt person att svara på det.. För helt ärligt hade jag också lite problem med det.
Inte jätte mycket, men jag var inte helt hundra procent okej med det heller. Inte hela tiden i alla fall. Jag hade mina svackor.
Med Chrille var det som annorlunda. Jag tänkte knappt på att han hade varit med andra förutom i just intima stunder. Jag var ju som oskuld då och det märktes så mycket att han var mer erfaren än jag vilket kändes lite hemskt, så då blev jag ju ledsen.
Men förutom de stunderna så tänkte jag som aldrig i dom banorna. Det var ingenting som störde mig. Varför?
Jo, för jag visste att han älskade mig. Jag visste att i jämförelse med de andra tjejerna så stod jag såååå mycket högre. Trots att vi inte ens hade sex då. Jag var väldigt trygg med honom och han försäkrade mig hela tiden om sina känslor för mig. UTAN ATT JAG FRÅGAT eller bett honom om det. Dessutom sa han det inte bara utan visade det också. Jag tvivlade helt enkelt aldrig med honom så det hade inte spelat någon roll ifall han hade legat med en tjej eller en miljon, det hade fortfarande inte fått mig att känna mig mindre värd för det. Sen var jag mycket mer öppen och naiv då så det är lite svårt att jämföra kanske? I alla fall så var mitt förhållande med chrille ingenting annat än en dröm. Vi var fortfarande i nyförälskelse-fasen när han flyttade. Hade han stannat längre hade jag kanske tyckt annorlunda.

Men det var ju Chrille det.

Med Victor var det lite mer komplicerat. Hela vårt förhållande var jävligt komplicerat på många punkter då vi inte hade den bästa starten. Jag ska inte gå in på varför här men det var jobbigt. Där hade jag mycket mer problem med hans förflutna än chrilles eftersom jag aldrig kände mig bra nog. Inte bra nog, inte snygg nog, inte förstående nog, inte smart nog, inte korkad nog, inte stark nog, inte modig nog.... Jag kände mig aldrig tillräcklig så det är väldigt svårt för mig att ge råd om du kände som jag kände då.
I grund och botten tror jag väl ändå att han ville ha mig. I alla fall från början. Att jag var i alla fall nästan tillräcklig.

 Jag tror att jag hade fastnat mycket i gamla problem och hade svårt att se hur jag kunde vara tillräckligt då men inte tidigare. I alla fall, det bästa råd jag kan ge dig ifall du lutar med åt victor-hållet än chrille-hållet är det nog att leva i nuet.
Att lita på att han är med dig för att han verkligen vill det. Att lita på att ifal han ville fara runt med andra så hade han inte valt ett förhållande med dig. Bara det bör få dig säker nog på dig själv för att veta att han hellre är med dig än med andra. Därför betyder inte heller de människor han tidigare legat med, för du är hans nu.
Han är med dig just FÖR ATT du betyder mer. Hade alla randoms betytt mer så hade han inte vart tillsammans med dig.
Det är nog väldigt viktigt att bara fokusera på er relation och inte på andra människor ur hans förflutna. Det är viktigt att komma ihåg sitt eget värde och inte gå ner sig bara för att allt inte är perfekt hela tiden.
Alla de här osäkerheterna måste man glömma, för annars fungerar det inte. Man kan söka stöd os sin partner för det här till viss del, men inte för mycket.
Jag vet inte hur du faktiskt egentligen mår och så just nu... Men det är svårt att behålla en relation när man mår dåligt redan innan man blivit tillsammans. För han kan säga vad han vill. Du kommer ändå aldrig att tro hans ord om du fortfarande är så osäker på dig själv som du var för några år sedan när jag kände dig bättre.

Du måste förstå ditt eget värde. Veta att du är värd mer än de där tjejerna. Du måste veta det själv. Inte bara dubbelkolla med honom för tvåtusenelfte gången i hopp om att hans ska säga något ännu mer sagolikt denna gång för att hålla dig glad och lita på honom. Det låter hårt men det är så. Man ska inte acceptera otrohet eller ett beteende som på något vis är kränkande, sårande eller misshandlande, mentalt som fysiskt. Men grilla honom inte hela tiden!

Bli inte ledsen och förbannad. Såvida han inte är otrogen eller beter sig som en skitstövel mot dig så finns det ingen anledning. Hans förflutna är ett annat liv. Ett liv där du inte fanns med. Nu är du med, nu måste du lita på att han lever annorlunda. Visst kan han måsta försäkra dig om att du är den enda flickan han vill vara med lite nu och då. Att han inte är med någon annan nu...
Men då menar jag alltså IBLAND. För klarar du inte av att stå på egna ben så kommer inte förhållandet att få dig att må bättre heller.

Jag önskar dig all lycka gumman och jag hoppas att det där reder ut sig! :) Men var inte ledsen. Han är ju med dig nu. Det förflutna betyder ingenting så länge han är bara med dig nu. Det är nuet som räknas, inget annat!

Fay

Frågan: låter jävligt bra att du ändå kan komma ihåg de bra grejerna sådär utan att må dåligt. för det gör jag. när jag tänker på bra stunder med mitt ex. gör inte du det?
Saknar killen du var tillsammans med när du tänker på bra stunder?

Svar: Självklart! Det är klart att jag mår dåligt av det ibland. Särskilt just när det tagit slut med något. Då är det rena rama självplågeriet. Sånt ska man inte hålla på med. Man ska hålla sig ljusår borta från lyckliga minnen och stunder när det precis tagit slut med någon för det är sådant som kan knäcka en.

Men när jag har accepterat att det är slut och tagit mig vidare så känner jag inte så längre. Då är alla fina minnen sånt jag värderar väldigt högt. Jag tänker ofta tillbaka på stunder som fått mig riktigt sådär jätte glad, så som bara kärlek kan få en att känna sig. För när jag tänker på den stunden så lever jag mig in i den precis som om det skulle hände hända just nu, och då mår jag ju bara bra. Jag känner den där kär-känslan, den där lyckan, glada, den där rastlösa glädjen. Jag känner det igen. Dock inte lika intensivt, men jag kommer ihåg hur jag kände just då, vad jag tänkte och vad jag önskade mest just då. Jag kommer ihåg sånt och därför är såna minnen väldigt viktiga för mig.

Särskilt när jag är just ledsen. För är jag ledsen och jag tänker tillbaka på en stund då jag verkligen kände mig speciell, älskad och omtyckt så tröstar jag mig själv i samma veva. För det betyder ju att jag är viktigt. Jag kan vara viktig för någon. Jag kan känna mig sådär jag kan vara sådär glad.
Jag får också en slags försäkran om att jag går att älska. Att någon kan känna på det viset för mig.
Någon kan älska mig? Vilja vara med mig?

Sen märker jag att det inte är bara en heller. Utan det är kanske ett par stycken som kunde älska mig. Som tyckte om mig för den jag är. Sånt betyder mycket. Oavsett vad som hände efter eller före den stunden jag tänker på. Så betyder just precis den där lyckliga stunden så otroligt mycket mer än de dåliga.

Vill jag ha tillbaka killen jag är med i minnena? Nej. Det vill jag inte. Precis när jag tänker tillbaka så får jag en stund där, en intensiv längtan tillbaka till de där muskulösa armarna eller de där mörka ögonen eller de dr fina händerna som höll mina så bra. Det är klart att jag känner så!
Men inte så länge. För det fanns en anledning till att förhållandet tog slut och det glömmer jag aldrig!

Jag lurar inte mig själv. Jag är numera brutalt ärlig med mig själv och tillåter inga såna dumheter. Jag kan längta tillbaka till minnet eller personen han var just precis då.

Men personen han var när vi gjorde slut eller innan vi gjorde slut eller vad som nu var fel... Vill jag ha tillbaka honom? Nej, det vill jag inte.

När de dåliga stunder är fler än de bra så är det dags att gå.


Med de FLESTA killarna så vet jag med säkerhet att vi inte hör ihop.
Jag tål exempelvis inte lögner, så,
vill jag vara med någon som ljuger mig rakt upp i ansiktet? Nej.
Vill jag vara med någon som är otrogen? Nej.
Vill jag vara med någon som tycker jag är jobbigast i världen? Nej.
Vill jag vara med någon som nervärderar mig? Nej.
Vill jag vara med någon som inte förstår mig? Nej
Vill jag vara med någon som fortfarande har känslor för ett ex? Nej.
Vill jag vara med någon som hellre gör vad som helst utom att umgås med mig? Nej.
Vill jag vara med någon som får mig att känna mig mindre värd än en jävla råtta? NEJ!

Jag vill inte det. För att.. Bara för att jag kommer ihåg alla de bra stunderna så betyder inte det att jag glömmer de dåliga.

Jag längtar inte tillbaka.
Till just precis den stunden? Ja!
Till killen? Nej!

Så, så enkelt är det faktiskt.

Jag saknar vissa saker med killarna i mina fina minnen... Men det finns fler saker jag helst vill hålla på avstånd från mig.

Så Fay, detta är mitt svar.  Man ska vara tacksam för alla de fina minnena man har, men det betyder inte att man ska gå tillbaka till personerna i dem.

Var bara tacksam och försök att även komma ihåg varför det tog slut från första början. För det fanns en anledning. Nej nu lät jag negativ. Men är man menade för varandra så tror jag verkligen att man hittar tillbaka till varandra igen när man mognat lite och passar bättre ihop.



Nu vill jag också säga att jag inte är någon expert på nått av detta. Jag ger er nu bara mina alldeles egna åsikter och erfarenheter av olika situationer. Hur JAG uppfattar saker och ting. Inte någon annan.

Så håller ni inte med, fine. Detta är bara hur jag tycker och tänker.