Helgen
Ja som vanligt ska jag väl slänge iväg ett "i helgen.. blablabla" inlägg också. :)
I Fredags var det ju midsommar, och det var faktiskt riktigt, riktigt kul! Inte kungligt kul... Men kul! :D Jag är absolut jätte nöjd! Ryssarna var med och det blev ena snapsen på den andra, visor hitan och ditan, cocktails så som Sex on the beach, som för övrig är min favorit (mums!) och annat smått och gott,
Sen blev det ju då så klart badtunnedags! Yippie xD haha vi hade över 40 grader varmt och man skållade sig nästan när man blev ner... Men ner tog vi oss! :) Efter att ha suttit och sjungit på Highway to hell, Hit the road jack och andra gamla klassiker bland alla drinkarna och ölhävandet så fick vi den briljanta idén att ta på oss tofflor och springa hela vägen ner till sjön och hoppa från bryggan och doppa oss! Det är ju en liten bit till sjön så vi fick ju verkligen kuta ordentligt för att få behålla värmen.. är ju inte kul att va kall och sen bada kallt heller? xD
Jag var i alla fall FÖRST ner i vattnet, men nog fan var jag snabbt upp också! xD hahaha fy fan SÅ KALLT!... men jag hoppade ju så klart fler gånger ändå... Obviously? ;)
... Det tråkiga var dock att jag råkade bada tills jag fick ont i huvudet... Det sög litegrann... :( Men, men det gick över så det är sånt man får leva med! Over all så var det en riktigt bra midsommar! :)
Lördagen blev så att det bar iväg till stan för min del, med partaj på kvällen. Det var en bra kväll även det här, förutom det att Anna for så tidigt... :( snyft!
Sen hände det ju så klart vissa grejer den här helgen som jag är mindre stolt över. Jag förstår verkligen inte... Hur kan jag vara SÅ fruktansvärt dålig på att säga nej? Särskilt på fyllan.
Varför kan jag bara inte låta bli? Varför kan jag aldrig tänka på mig själv INNAN jag gör nått knäppt.
Helt ärligt så kändes alt jätte bra efter torsdagen då jag satt uppe halva natten på chatten igen, som vanligt xD haha det blev ett väldigt bra samtal faktiskt... Men nu efter helgen så sitter jag här igen, med den där välbekanta klumpen i magen och oron i kroppen.
Jag är så fruktansvärt impulsiv, jag vet mycket väl att jag är påväg att göra nått dumt, men somehow så känns det inte särskilt hemskt just exakt precis just då... Just typiskt.
Jag blir sjukt irriterad på mig själv faktiskt.. Borde kunna va bättre än såhär.
Jag har gjort det här förut. Mer än en gång!... och det har aldrig gått bra. Den enda situationen som känns nästan identiskt med den här, var den gången som fick mig att må fruktansvärt dåligt, under en väldigt lång tid. Jag ångrar inte den perioden nu... Men skulle jag göra om det? ALDRIG!
Så jag vet inte riktigt vad jag ska göra nu, hur jag ska tänka eller hur jag ska tycka. Jag är lite förvirrad eftersom jag vill både äta kakan och ha den kvar. Jag känner mig själv, jag vet att jag kan bara hur bestämd som helst för något just nu, men till helgen kan jag har flippat om totalt igen. Jag kommer med andra ord inte att kunna hålla på något särskilt bestämt gällande det här. Jag kan inte låta bli. och jag vet inte varför. Är jag verkligen så självdestruktiv?
Kanske lika bra att hålla sig borta. Med frestelsen borta så är ju även problemet borta... Right? Fasen då att jag aldrig kan bara göra sånt som får mig att må bra istället...
Jag känner mig så fruktansvärt sårbar just nu... och jag tycker verkligen, verkligen inte om det!
läsning, läxor, problem och livet
Läsning....
"För mig var han trygghet, för mig var han avslappning. Ett lugn så totalt att det tillät mig att fly från verkligheten, om så än bara för några minuter till.
Hans kropp är så stor, jämfört med min. Som skillnaden på en vuxen och ett barn, så totalt omslöt han mig.
Jag kunde inte låta bli att tänka på hur han kändes där jag låg, värmen från hans kropp mot min rygg, hans heta andedräkt mot min nacke, hans starka armar som höll mig i ett tryggt, fast grepp, och hur otroligt skönt det kändes i mig när hans fingrar vävdes samman med mina.
Än så länge var han min tillflykt, min frihet, någon som tog bort allt det där jobbiga som fanns i världen utanför.
Ändå kunde jag inte hjälpa att undra över hur länge det kommer att vara så. I mitt töcken av lycka och trygghet, kunde jag ändå inte hålla undan de envisa tankar som jag visste fanns där för mitt eget bästa. Hur länge jag får behålla allt det här underbara? När kommer han att helt plötsligt enbart att bli ännu ett av mina problem? Hur länge dröjer det innan han bara blir ännu en del av allt det jobbiga han idag, med bara sin närhet, fortfarande hjälper mig att glömma?"
en gång till och sen är det samma sak varje gång
Det är samma sak varje gång. Jag tänker samma sak varje gång, "Idag blir det bättre!" fast det aldrig blir det. "Ikväll kommer det att bli annorlunda!" trots att det aldrig blir det, "helgen komer att bli underbar!" fast sen blir den verkligen inte det.
Jag hoppas lika naivt varenda gång. När ingenting händer blir jag såhär, negativ och ledsen... Jag blir lite irriterad på mig själv som ändå hela tiden, trots att det är så uppenbart att inget kommer att förändras, så tänker jag fortfarande, precis, exakt likandant.
Jag är fortfarande lika uppspelt över varenda helg och jag är fortfarande lika förväntansfull när det börjar bli kväll. Trots att det alltid är en besvikelse.
I thought you said it wouldn't tear me apart
Snart har det gått en vecka... Jag har försökt hålla på mig i 2 dagar nu... Men det är jobbigt...
Varför kan du inte bara ge upp istället? Varför kan du inte bara bete dig som förut?
Ingenting har egentligen förändrats... Förutom en liten sak.. Men jag trodde inte att det var så viktigt?
Man ska aldrig försöka hålla fast vid någon som inte hålla fast en tillbaka... Men det är jobbigt att låta bli.
What if?
run away and never get back
Jag funderar på att fara på en weekend resa. Nån billig grej när jag fått in lite pengar från sommarjobbet så att jag kan bara fara iväg med nån, ha en härlig helg och sen komma tillbaka till verkligheten igen. JAG VILL!
för jag vill laga dig med kladdkakskyssar och silvertejp
Jag skrev tidigare att det här med självkontroll, inte alls är riktigt min grej...
Jag tänker väldigt mycket, väldigt, väldigt mycket. Jag är oftast väldigt beräknande och vet att om jag gör något så kommer det otrevliga konsekvenser. Jag är inte så dum att jag inte tänker på det...
Problemet är väl att jag är också en sån som hela tiden går efter känslor, vill jag göra något, ja då fan gör jag det också! Oavsett riskerna med det och även om det skadar mig i slutändan.
Jag bryr mig inte lika mycket om mig själv som jag bryr mig om andra. Sårar jag andra genom vad jag gör, så är jag helt plötsligt mycket, mycket mer försiktig... Men när det kommer till mig själv så är jag helt plötsligt likgiltig inför konsekvenserna och väldigt vårdslös med mitt hjärta.
Jag tänker att allt går att hantera ju... Right?
Jag är väldigt duktig på att tänka igenom konsekvenser ibland... Men ibland följer jag blind känslan och vad jag vill göra..
Det jag vill just för stunden gör jag. Oavsett vad som händer med mig sen.
Because you make me feel
Just because you don't understand, doesn't mean it's stupid. It means you are.
på och av hela tiden
Ena stunden verkar allt jätte bra, allt känns jätte bra... Men i nästa så är det tvärtom, allt verkar verkligen helt fel, allt känns helt fel...
Förstår inte ens varför jag försöker, det är ju så uppenbart att jag är den enda som värderar oss. Det är ju så uppenbart att du helst slipper prata med mig, om du kan.
Får börja försöka vara lite bättre på det här med självkontroll nu tror jag.. Blir en prövning.
Det är så svårt att förändra allt från en dag till nästa. Ena dagen ringer du mig oavbrutet hela dagen, i nästa, utan förklaring, vill du inte ens prata med mig alls. Överhuvudtaget.
Det blir alltid så här med oss.
Jag blir så irriterad, kan man inte ens vara vänner längre? :S
Why do I keep trying, when you obviously never even cared?
Slutresultat
Ja alltså detta gick ju bra över förväntan faktiskt. Känns ju såklart lite tråkigt...
Men så är det ju alltid. Godis kan vara jävligt gott men man måste ju sluta med det nån gång för annars bli man fet.
Är väl lite samma sak här, man måste sluta med nånting man för tillfäller tycker är bra innan det blir negativa konsekvenser. Känner mig ändå säker på det här beslutet, det är det rätta att göra för alla. :)
.... Känner mig lite konstig ikväll av någon anledning dock... Vet inte riktigt vad det är, har en konstig känsla i magen som jag inte riktigt vet vad det är eller vad det kommer ifrån ens... känns inte riktigt helt hundra faktiskt..
Tror det kan sitta i mitt ego litegrann, och att jag inte riktigt släppt den negativa känslan än.. :P Men jag släpper det väl snart i alla fall!
Gillar inte den här klumpen i magen som ibland bara dyker upp från ingenstans.. Saker och ting har en tendens att gå åt helvete då. :P
Men, men det har varit en jätte bra dag med paradisbad och en bakismage som inte helt och hållet dödade mig, och sen som avslut blev det ett samtal med en vän. :)
Det borde alltså kännas bra... Varför känner jag mig konstig? Hoppas att jag vaknar upp på bättre humör imorgon! :)
Men så är det ju alltid. Godis kan vara jävligt gott men man måste ju sluta med det nån gång för annars bli man fet.
Är väl lite samma sak här, man måste sluta med nånting man för tillfäller tycker är bra innan det blir negativa konsekvenser. Känner mig ändå säker på det här beslutet, det är det rätta att göra för alla. :)
.... Känner mig lite konstig ikväll av någon anledning dock... Vet inte riktigt vad det är, har en konstig känsla i magen som jag inte riktigt vet vad det är eller vad det kommer ifrån ens... känns inte riktigt helt hundra faktiskt..
Tror det kan sitta i mitt ego litegrann, och att jag inte riktigt släppt den negativa känslan än.. :P Men jag släpper det väl snart i alla fall!
Gillar inte den här klumpen i magen som ibland bara dyker upp från ingenstans.. Saker och ting har en tendens att gå åt helvete då. :P
Men, men det har varit en jätte bra dag med paradisbad och en bakismage som inte helt och hållet dödade mig, och sen som avslut blev det ett samtal med en vän. :)
Det borde alltså kännas bra... Varför känner jag mig konstig? Hoppas att jag vaknar upp på bättre humör imorgon! :)
tomma ord, gåtor och tomma hot - att säga något man inte menar
- Nej jag bryr mig allvarligt talat inte. Jag vill detta. Jag klarar av det.
- Är du säker? Helt säker?
- Ja... Det är klart jag är!
Dumskallen jag är ibland alltså.
ibland säger man ju grejer bara för att försöka få ett svar man vill ha. Ibland säger man saker man inte menar bara för att få höra det där man verkligen vill höra... men vad gör man om det inte fungerar? tänk om svaret man får var mycket värre än att inte veta alls...
Confusing, abusing and UEK!
Stan redan ikväll? Funderar seriöst på det!... Men jag har typ inga kläder... Men sånt klarar man sig väl utan? xD haha nää men alltså jaa.... Bussen går om just över en timme...
Vad fasen ska jag göra då i så fall? Har du fan inte ens nått å göra då alla är på fiva och jag kommer förmodligen inte in så jävla sent... Meeeen vi ser väl, det får bli ett senare problem liksom! ;)
Jag far!...kanske...
Välbekant
Känner igen den här känslan så fruktansvärt väl. Jag vill sticka.
Sist for jag omkring i Sverige och slaggade hos gamla vänner men det hjälpte inte så bra som jag hade hoppats...
Fast det var av en annan anledning än nu... Därför funderar jag på att stanna... Fast åååååh... Förvirring!
Jag hatar när jag inte vet saker.... och jag hatar när jag bara känner på mig att det är bråk på gång... när jag liksom bara känner på mig att kvällen kommer att sluta dåligt hur jag än gör... för det blir alltid så.
Don't underestimate the things that I will do
regrets
ångrar jag mig om jag sticker nu?
Händelserna i förväg
Jag tror jag gör det ibland. Går händelserna i förväg, vilket ställer till md problem.
Oftast antar jag bara att allt kommer att gå åt helvete och gå super dåligt och surar fram till det att jag upptäcker att det faktiskt går dåligt precis som väntat, då blir jag ännu surare, och går det då tillslut bra så blir jag visst glad, men då känner jag mig ju dum också.
Det är faktiskt sällan jag antar att något kommer att gå bra.
Därför känns det extra jobbigt när jag faktiskt nu för en gångsskull antar att något kommer att gå bra, och sen inser att det är påväg käpprätt åt helvete... Varför tänkte jag inte som jag alltid tänker för? Varför är jag alltid positiv i helt fel tillfällen?
Därför känns det extra jobbigt när jag faktiskt nu för en gångsskull antar att något kommer att gå bra, och sen inser att det är påväg käpprätt åt helvete... Varför tänkte jag inte som jag alltid tänker för? Varför är jag alltid positiv i helt fel tillfällen?
Det såna här saker som gör mig till en sån pessimist. För jag tycker mig ha bevisat för mig själv, om och om igen att det inte lönar sig att tänka positivt... Samtidigt som jag helst av allt bara vill känna det där förväntningsfulla ruset då man är så glad... Fast det bästa vore väl ifall det ruset nångång inte kom till ett abrupt slut som gör ont.
Jag sticker alltid. För att hjälpa mig själv. Det funkar ibland, men ibland är det dumt. Just nu känner jag det där välbekanta kliandet i fingrarna som bara vill stänga av telefonen, inte logga in på facebook, ingen msn och gömma mig för världen tills det jag ville undvika har försvunnit igen. Jag vill inte!
it's supposed to be easier, how come it's not?
det skulle nog vara enklare att tänka på någon som tänkte på mig tillbaka, istället för på någon som hela tiden tänker på någon annan.
the exquisite pain of wanting someone so unattainable
bilden får tala för sig själv
Thoughts killing my mood
Sååå då var det 8 timmar kvar innan bussen går hem, innan dess ska jag hinna packa och städa efter mig så att lillebror inte får nån otrevlig överraskning här. :P haha
Näe gårdagen blev inte alls som tänkt. Jag trodde att den skulle bli jätte bra, på ett eller annat vis, jag har planer med jävligt många männisor men somehow så hörde ingen av sig... Irriterande? Ja.
Hatar sånt där, det liksom kliar i mig, jag blir så irriterad för har man planerat upp något så ska man väl ändå för fan höra av sig också? :S eller åtminsone svara när man ringer, det är ju också ett alternativ.
Istället för min roliga lördag så blev det snarare raka motsatsen och det slutade med att jag gick hem med det där kliandet igen. Irritation. Ibland förstår jag inte hur folk tänker.
Anledningen är väl att man har olika åsikter, man tycker olika och tänker olika. Sånt som jag är helt okej med, kanske någon annan tycker är hemskt och drar efter andan för, medan något som någon annan tycker är helt okej, är inte alls okej med mig.
Det är bara så det är.
Frågan är bara vad man gör åt det? Jaja, jag får helt enkelt förklara hur det ligger till och sen ser vi.
Det är inte mer med det. Man ska inte komplicera till saker som egentligen inte alls är särskilt komplicerat och det är precis det jag tänker göra, även om det bär mig emot.
Näe gårdagen blev inte alls som tänkt. Jag trodde att den skulle bli jätte bra, på ett eller annat vis, jag har planer med jävligt många männisor men somehow så hörde ingen av sig... Irriterande? Ja.
Hatar sånt där, det liksom kliar i mig, jag blir så irriterad för har man planerat upp något så ska man väl ändå för fan höra av sig också? :S eller åtminsone svara när man ringer, det är ju också ett alternativ.
Istället för min roliga lördag så blev det snarare raka motsatsen och det slutade med att jag gick hem med det där kliandet igen. Irritation. Ibland förstår jag inte hur folk tänker.
Anledningen är väl att man har olika åsikter, man tycker olika och tänker olika. Sånt som jag är helt okej med, kanske någon annan tycker är hemskt och drar efter andan för, medan något som någon annan tycker är helt okej, är inte alls okej med mig.
Det är bara så det är.
Frågan är bara vad man gör åt det? Jaja, jag får helt enkelt förklara hur det ligger till och sen ser vi.
Det är inte mer med det. Man ska inte komplicera till saker som egentligen inte alls är särskilt komplicerat och det är precis det jag tänker göra, även om det bär mig emot.
Stupido
Det man inte vet, lider man inte av. Eller hur?
Det stämmer jävligt bra för en idiot som jag.
Det stämmer jävligt bra för en idiot som jag.
ångra aldrig något som en gång fick dig att le....
.... för i sluändan var det precis vad du ville hela tiden...
